Utmärkt och tät Cabaret

Måste tillstå att jag var skeptisk när jag hörde att John Kanders och Fred Ebbs succémusikal från Broadway skulle sättas upp igen på östgötascenen. Detta är nämligen teaterns tredje uppsättning av Cabaret. Har de ingen fantasi, tänkte jag. Det gäller nämligen att beväpna sig med visioner och ambitioner i repertoarvalet för att locka teaterbussarna till Norrköping, inte därifrån. Javisst handlar det även om pengar, men Östgötateatern har inte råd med att spola musikalerna i framtiden. De borde utgöra verksamhetens kassakossor. Jag har tidigare sett suveräne Olle Johansson i rollen som konferencieren både 1969, då det var Europapremiär i Norrköping, och 1991. Nu var det Richard Carlsohns tur. Han är ingen duvunge, Richard har redan hunnit med två uppsättningar av musikalen, dels i Tranås, dels 1989 på Oscarsteatern i Stockholm. Cabaret är en slitstark musikal. Tereza Anderssons regi har stenhård koll på den lilla ensemblen. Den stora scenen bjuder inte på någon intim klubbkänsla, men det kammarmusikaliska formatet och viljan att skala av är alldeles utmärkt och kunde rentav ha drivits ännu längre i genomförandet. Här gödslas inte med hakkorsflaggor och bindlar. Våldet är minimerat. Jag gillar det. Samtidigt finns där en fara att innehållet blir alltför generellt, att ord om utanförskap, negativ särbehandling och blindhet inför rasistiska våldsdåd inte når ända fram. Här finns inga oskyldiga, i våra vardagslandskap går det att finna oändligt många situationer där vi alla har att höja vår medvetenhet kring de egna tankarna och handlingarna. Föreställningens öppning visar på de underjordiska existenser som kravlar sig upp till ytan när det moraliska mörkret sänker sig över världen. Visst kan vi alla skrämma tillbaka dem, det gäller att ha koll på demonerna, både inbillade och verkliga. Vara på vår vakt. Ständigt. Richard Carlsohn är alldeles förträfflig som spelledare för det galleri av personer som befolkar ett Berlin som håller på att koka över. Hans nuna dyker upp överallt och det verkar endast vara han som vet att skutan håller på att kapsejsa. Carlsohn vet att fixera blicken och fokusera rösten på ett påträngande vis. Föreställningen har flera huvudroller. Tobias Almborg som Cliff och Martyna Lisowska som Sally spelar det unga paret och fyller dialogen med intensitet och nerv. De har valt skilda grammatiker för sina liv. Liselott Lindeborgs Fräulein Schneider och Jörgen Mulligans Herr Schultz, är rörande och agerar proffsigt med återhållna medel. Killarna, eller är det tjejer, på Kit Kat Club får i Mattias Carlssons fräcka och utmärkta koreografi slita rejält. Alla hjälps de åt att göra en tät och alldeles utmärkt föreställning. Hals- und Beinbruch!

Utmärkt och tät Cabaret

Hals- und Beinbruch! De medverkande i musikalen Cabaret på Östgötateatern är att lyckönska till en tät och intressant föreställning, menar NT:s Michael Bruze.