Sator är för proffsiga

Allt satt som det skulle. Till och med mellansnacket var så inövat att jag tappade lusten att digga till tonerna av välkända hits med ett sound som i vissa lägen kunde härledas till Misfits. Det har jag sällan någonting emot, men att allt var så självsäkert och rock n roll-arrogant fick mig att tappa fokus. Hitsen klarades av och jag kände egentligen bara igen mig i en låt. I wanna go home.Sator borde kunna bjuda på något mer än bara sina låtar rakt upp och ner tillsammans med inövade charmtal mellan låtarna. Jag trodde jag skulle få höra mer olika versioner än de som finns på till exempel skivan Headquake, men det kändes som jag lika gärna kunnat sitta hemma och lyssna på den fina skivan Headquake från 1992.