Mark Twain, August Strindberg, Fem-böckerna eller kanske Sune och Bert - vad är ok? Beslutet att lyfta ut Tintin-serierna från hyllorna på Kulturhusets barnbibliotek fick kultur- och biblioteksvärlden att reagera blixtsnabbt. Censur, förmynderi och historierevisionism var några omdömen. Kulturhuset backade snabbt: några timmar senare stod böckerna åter på sin plats och Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, medgav att beslutet var förhastat:
"Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur", säger han i ett pressmeddelande.
"Politisering av kulturlivet"
Eric Sjöström, chef för Kulturhuset, säger att han inte kände till beslutet om Tintin-böckerna, och menar att det inte löser några problem att ta bort böcker. Ändå har han fortsatt stort förtroende för Behrang Miri. Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP), däremot, förblir kritisk mot Kulturhusets agerande:
-Man spelar mörka krafter i händerna. Vi har sett en politisering av kulturlivet i Ungern, och det finns partier i Sverige som förespråkar detta. Det här är samma sak och det är mycket allvarligt, säger hon och fortsätter:
-Nu måste Kulturhuset påbörja ett värdegrundsarbete.
Fem-böcker togs bort
Men det är inga nya värderingar som ligger bakom det förhastade beslutet på Kulturhuset. Jan Hansson, chef för Svenska barnboksinstitutet, berättar att liknande debatter dykt upp då och då. På 1970-talet rensades Fem-böckerna ut från många bibliotek, på grund av fördomsfulla beskrivningar av bland annat romer.
-Sune och Bert-böckerna har också diskuterats, de har en förfärlig människosyn där man gör sig lustig på andras bekostnad och skrattar åt svaga människor. Men de har aldrig rensats ut. Däremot kan man av kvalitetsskäl välja bort dem när man har en begränsad budget och vill satsa på god litteratur.
Han ser debatten som ett tecken på samma ängslighet som syns bland förläggare som nobbar böcker med svordomar eller alkohol, som i sin tur bottnar i en vilsenhet hos föräldrar och pedagoger.
-Men det är samtidigt fantastiskt att man tillmäter litteraturen en sådan kraft att påverka - då spelar det verkligen roll vad man läser. Är litteraturen så viktig borde det få konsekvenser i hur mycket man satsar på böcker och läsande i utbildning och skola.
Jämför med "Liten Skär"
Katti Hoflin, verksamhetschef på Dunkers kulturhus i Helsingborg, var den som kläckte idén till ungdomsbiblioteket Tiotretton även om hon inte jobbar där i dag. Hon är glad över att Tintin åter står i hyllorna.
-Så bra. Bibliotek står för det fria ordet, där ska det finnas alla möjliga texter som man kan debattera och prata om, säger hon.
-Ofta underskattar man barn och tror att de inte kan vara kritiska. Det är samma sak med "Liten Skär och alla små brokiga", de andra barnen ser väl inte heller ut som vanliga barn, det är ett slags stiliserade figurer som Stina Wirsén har gjort. Det blir en sådan ängslighet.