Skördeläget nära katastrof
Tre veckors regnande har vänt ett ljust skördeläge till det värsta på mer än 40 år. Förra årets guldår har bytts i katastrof.
Ulrik Lindahl vid Hagelstad gård studerar höstvetet på ett av sina fält. Axen har börjat gro. Normal skulle det kunna skördas på en dag. Nu kommer det att ta minst tre.Foto: börje gavér
Foto: Gavér Börje
Stefan Westlund vid Bjärstad gård hör till de få som hann rädda undan en del brödsäd innan regnet kom, men 60 procent av skörden står fortfarande ute på fälten.Han räknar med att tappa cirka 50 öre per kilo. Med sju ton per hektar tappar han på sina 100 hektar ungefär 350 000 kronor. Några försäkringar som täcker det finns inte.- Jag försöker att inte fundera på det. Nu är alla ute och kör för att rädda hem det som går, säger han.Egentligen har det varit fel väder hela säsongen. När NT i början på juni besökte Bjärstad var det torkan som hotade vårsådden.Trots att den fortsatte till de första dagarna in i augusti såg det då förvånansvärt bra ut. - Det var jättefin kvalitet på höstsådden och väldigt lättröskat, säger Stefan Westlund. Det kunde ha blivit ett hyfsat år.Sedan kom regnet.Hur illa är det?- Det är mycket allvarligt. Det finns knappt något brödspannmål kvar, utan allt går till foder.Det säger Stefan Netz, säljare vid Lantmännen i Norrköping. Han kan inte hitta något liknande sedan början av 1960-talet.Katastrofens fyra steg
Han beskriver skördekatastrofen i fyra steg. Spannmålet är för dåligt för att användas som brödsäd, utan måste gå till foder. Den smällen har redan inträffat. När skörden blir kvar i fukten ute på fältet gror kärnorna i axet. Då sjunker vikten och det blir färre antal kilo. Fortsätter regnandet kanske det inte går att skörda alls. En del kan bli kvar ute på fälten och får plöjas ner. Med 25-30 procent vatten i det skördade tar det lång tid att torka säden - för dyra pengar.Sönderkörda maskiner
Ulrik Lindahl vid Hagelstad gård i Skärkind kan lägga till en punkt. Sönderkörda skördetröskor. När NT besökte gården hade en av maskinerna körts sönder i det tunga arbetet. När det gror blir det svårare att få det genom skördetröskan. Den andra stod också still. En liten regnskur omöjliggjorde allt skördande, kanske för resten av dagen.Ulrik Lindahl har fått se all planerad brödsäd förvandlas till fodersäd. 2 500 ton skulle ha blivit brödvete. Nu läggs det till planerade 1 000 ton fodersäd.Hur klarar man en sådan ekonomisk smäll?- Det blir att hålla igen på underhåll och investeringar, säger Ulrik Lindahl.Andra som ligger på marginalen kan tvingas ge upp lantbruket helt. Stefan Westlund har skrivit kontrakt med Agroetanol efter att regnandet börjat. Det kan rädda en del, men även där blir det sämre priser. Ulrik Lindahl funderar på att göra det samma.- Det värsta är att titta ut över fälten. Det gör ont ända in i själen. Och inget kan man göra åt det, säger Stefan Westlund.
Fakta Brödsäd och fodersäd
Brödsäd. De sädesslag som utgör råvaror till bröd, vanligen vete och råg. Särskilda kvalitetskrav ställs på brödsäd, varvid sädens proteinhalt, rymdvikt och falltal är viktiga kvalitetskriterier. Fodersäd. Stråsäd och trindsäd (ärter, vicker och bönor) avsedd till foder åt djuren. De viktigaste stråsädesslagen är korn, vete och havre. Även brödsäd av lägre kvalitet kan komma till användning som fodersäd. Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!