Svårt att få logopedhjälp

Medan kompisarna på förskolan pratar i långa meningar kämpar Jenny Ohlins son fortfarande med enstaka ord. Snart fyller han fyra år och som bäst kan han lyckas formulera tre-ords-meningar. När NT kommer på besök spanar sonen nyfiket in fotografens kameror och vill gärna trycka och känna på dem. När orden inte vill komma fram använder han händer och ansiktsuttryck för att förmedla vad han vill. "Kort" "jag", säger han och pekar på sig själv. - Han är väldigt social och glad som tur är - än så länge. Men jag är ju orolig att han ska komma efter ännu mer när femårsgruppen startar nästa år. En del barn kan ju bli väldigt inåtvända eller börja slåss om de inte kan delta på samma sätt, säger mamma Jenny. Läser allt
Hon är påläst vid det här laget. Hon har ringt runt i kommunen för att försöka få hjälp. Men hon tycker inget händer. Under tiden läser hon allt hon kan komma över som handlar om språkstörningar. Det var förra året som Jenny Ohlin märkte att de jämnåriga kompisarna på förskolan pratade mycket bättre än sonen. Genom barnavårdscentralen fick hon till slut en remiss till en logoped på Vrinnevisjukhuset. Men det dröjde flera månader innan Jenny Ohlin fick komma dit med sin pojke. Efter första besöket gick det ett halvår innan något mer hände. Behöver hjälp
- Till slut fick jag själv ringa och be att få komma tillbaka. Det verkar vara jättesvårt att få tid att komma dit. Men när vi väl kom dit sa logopeden att sonen behövde extra hjälp. En logoped gör den medicinska bedömningen om barnet har en språkstörning och vilken omfattning den har. Logopeden ansåg att Jennys son behövde professionellt stöd och hjälp och rekommenderade Jenny att försöka få in sonen på Högalundsenheten i Norrköping, som ofta kallas "Språkis", där barn med svåra språkstörningar kan få extra hjälp. Brist på resurser
- Men helst vill jag ju att han ska få hjälpen på den förskolan som han går i dag. Han trivs jättebra där, men det händer ju ingenting. Jag har fått höra att det är brist på resurser och personalen har svårt att ta honom åt sidan för att ge specialstöd. Det bästa skulle vara om sonen fick hjälp av en talpedagog eller liknande, säger Jenny. Men enligt kommunen finns inga i just deras rektorsområde. Hon är frustrerad och vet inte vad hon ska göra. Under tiden försöker hon bli sin sons egen språkcoach. Via internet har Jenny fått tips på övningar och lekar som hon använder för att locka fram orden ur sonen. Bland annat låter hon honom leka med svärd och räkna till tre innan han får "slå" henne. Hon skriver också listor till förskolepersonalen med ord som de kan träna med hennes son. - Jag letar inte efter någon syndabock, men jag letar däremot efter den hjälp som mitt barn ska ha rätt till.

Svårt att få logopedhjälp

För ett år sedan upptäckte Jenny Ohlin att hennes treårige son låg långt efter sina kompisar språkligt. Men fortfarande har sonen inte fått någon specialhjälp.