"Svårt behandla pyromaner"
Flera anlagda bränder i samma område. Kan det vara en pyroman? - Absolut, men det är väldigt ovanligt, säger Bengt Jarl, psykolog.
i Sundsvall. Det finns flera förklaringar till hur pyromanin föds. Vissa har svårt att känna sig bekväma i sociala sammanhang. En gemensam nämnare är att det ofta är människor som har svårt att hitta ett normalt uttryckssätt för sina känslor, oavsett om det är lust eller ångest. Stor risk för återfall
- Sedan finns det flera förklaringar till varför det blir just bränder. Det kan vara att platsen som man sätter fyr på betyder något särskilt, man kan gilla att se blåljusen eller uppmärksamheten som det får i tidningarna, säger han.Därför är risken för återfallsbrottslighet stor.- Så är det, tveklöst. Jag skulle nog kunna säga att pyromaner är den svåraste gruppen inom rättspsykiatri att behandla. Varför då?- Det är annorlunda, jämfört med annan brottslighet. Om man jämför med våldsverkare så kan man säga att de brukar lugna ner sig när de når 45 års ålder, men de lustkänslorna en pyroman känner kan sitta kvar i högre ålder. Män är överrepresenterade i våldsbrottsstatistik. Men när det gäller antalet domar i mordbränder är statistiken mer jämlik.Aggressiva - och passiva
- Det är en skillnad på våldsbrott och våldsbrott. För en mordbrand finns inte det direkta behovet att visa sig fysiskt stark, man slår inte ner någon med kraft, säger Bengt Jarl.- Bränder är aggressiva handlingar men de är också passiva eftersom du - oftast - inte har kontakt med en person, ansikte mot ansikte, säger han.Bengt Jarl poängterar att han inte har följt med i utvecklingen kring bränderna i Norrköping. Ändå har han en uppfattning om känslorna bakom händelserna. - Det behöver ju självklart inte vara en pyroman, det kan ju lika gärna vara något helt annat, men jag tror man kan vara ganska säker på att personen eller personerna i fråga inte mår så bra, säger han. - Sedan, om det är ett "pojkstreck" eller inte, spelar ju ingen större roll, det kan fortfarande vara ett uttryck för ångest eller inkapslad aggressivitet.Allvarliga pojkstreck
Mats Dernevik, psykolog och lektor på Hälsouniversitetet i Linköping, menar att "pojkstrecken" är ganska vanliga men ändå att ta på allvar.- Ofta börjar bränderna i tonåren, många är unga pojkar som sätter eld på saker för att testa, men så blir de rädda och de flesta slutar efter det men vissa fortsätter ju, säger han.
Så jobbar vi med nyheter