Peter Öberg, docent vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Gävle Högskola och Torbjörn Bildtgård, fil.dr i sociologi på Socialhögskolan i Stockholm vet. De har intervjuat 28 personer i åldrarna 63-91 år. Genomsnittsåldern var 74 år. Alla intervjupersonerna hade träffat en partner efter att de fyllt 60. För alla intervjuade utom en var sex en viktig del av relationen, något som ibland överraskade dem själva.
Relationen avgörande
- Det är inte åldern som är saken utan relationen, säger Peter Öberg.
Att känna sig sexuellt attraherad av någon sågs som en förutsättning för att man skulle ha en relation.
En 88-årig man berättade att han kände samma sug efter sin nya kvinna, som en alkoholist gör efter sprit. Han var 88 men kände sig som 28.
Höjer livskvalitén
Av intervjuerna framgick att en ny partner sent i livet kan betyda oerhört mycket för livskvalitén. Han eller hon var viktig för att man skulle känna sig trygg i vardagen. Singellivet är mer sårbart. Den nya relationen förändrade också den sociala statusen. Man blev medjuden på fester, fick en ny familj och nya vänner.
En man vittnade om att hans partner gett honom en livsinjektion.
- Någon tar hand om mig, plockar hårstrån från näsan och ser till att jag är fräsch.
Någon beskrev det som att ha gått från dödens väntrum till en ny framtid. En annan som att ha gått från svartvitt till färg.
Tidaspekten är inte oviktig för relationen i "den tredje åldern".
- Många av paren ägnade mycket tid åt varandra. I den här livsfasen finns mycket frihet, inga måsten och krav, säger Torbjörn Bildtgård.
Vissheten om att man sannolikt inte hade så jättemånga år kvar i livet gjorde också att en del var mer rädda om varandra än vad man varit i tidigare relationer. För en del fick tidsaspekten konsekvensen att man gick fort fram och snabbt gifte sig och flyttade ihop.
De intervjuade fick också frågor om ungdomars sexvanor. Där fanns attityden att unga har sex lite hur som helst med vem som helst utan att ta ansvar.
- Det var en ganska stereotyp bild, säger Torbjörn Bildtgård.