Matte är något vi alla behöver kunna, till exempel för att förstå om priset på matkassen är rimligt. Sverige behöver duktiga matematiker för att utveckla landet och exempelvis bygga hus och broar.
Matte är det ämne som flest elever i NT:s stora enkät, NT frågar nior, tycker är det svåraste ämnet.
- Matte är nog ganska svårt, säger Britt Marie Lindgren eftertänksamt.
- Det är många bitar att hålla i huvudet, instämmer Maria Asplund.
De är lärare och kommunens matematikutvecklare för grundskolan och de jobbar för att förbättra matteresultatet i hela kommunen.
Lust och utmaningar är ord som de använder när de pratar om hur matteundervisningen bör vara. Det behöver pratas mera matte i klassrummen, tycker de.
Det finns skolor i kommunen där närmare hälften av eleverna inte klarade godkänt betyg på nationella provet i matte förra våren. Resultaten i kommunen som helhet var de sämsta sedan Skolverket började föra statistiken.
Det är en sida av saken.
Den andra är att Norrköping också har en relativt liten andel elever med höga betyg.
En duktig elev
I klassrummet på Enebyskolan skriver Maria Asplund en fråga på vita tavlan.
"Vad är en duktig elev?"
Det tål att tänka på.
En av lärarna berättar om eleven som är jättebra på sånt som är krångligt och teoretiskt, men hade stora problem och blev väldigt frustrerad när han inte klarade en uppgift som var mer praktisk och handlade om mönster.
- Och de som räknar fort kan ha svårt på nationella provet. De kan ha svårt att klara instruktioner och att klara pratmatte, säger en annan lärare.
Maria Asplund berättar att elever som är duktiga på att räkna fort ofta lärt sig ett mönster, men inte alltid förstår vad de gör. Läraren måste se till att förstå vad eleverna kan på riktigt, att hitta uppgifter som verkligen visar det. Pratmatte, att diskutera uppgifter, varför ett svar är rätt och ett annat fel, kan vara ett sätt.
Det är inte bara i Norrköping som eleverna har fått svårare med matte. Svenska elevers kunskaper har försämrats både enligt nationella och internationella studier.
Regeringen vill förstärka undervisningen med ytterligare en timme i veckan i tre årskurser från 2013. Dessutom delas pengar ut till skolor som vill satsa på utveckling. Nyligen fick några skolor i Norrköpings kommun dela på 1,7 miljoner kronor.
Norrköpings kommun har inlett en femårig satsning tillsammans med Linköpings kommun och universitetet. Två forskare ska hjälpa till att utveckla matematikundervisningen.
Och så finns kommunens matematikutvecklare som sprider kunskap och tips och håller i studiecirklar. Deras förlängda arm in i skolorna kallas mattepiloter. De träffas kanske tre gånger per termin och leder sedan pedagogiska diskussioner på sina respektive skolor.
Lärarnas hemläxa
Det behövs lust. Eleverna behöver lust och de behöver utmaningar. Det är en utmaning för lärarna och de som sitter i klassrummet på Enebyskolan diskuterar hur de kan bära sig åt.
Små klossar i olika färger kan vara ett sätt. Klossarna kan byggas ihop och användas på många olika sätt och lärarnas hemläxa till just den här träffen var att jobba med dem i klassrummet. En efter en berättar de om erfarenheterna; hur de såg att eleverna började tänka, hur de diskuterade med varandra, utmanades. Och hur lärarna såg hur eleverna tänkte. Det blev tydligt när en elev byggde fjärdedelar och tog fyra vita och en röd kloss, som den sista fjärdedelen.
Erfarenheterna av klossarna verkar enbart positiva.
- Det blir något annat att jobba praktiskt än att bara jobba i en mattebok, säger en lärare.
En uppgift i en mattebok kan se ut så här: 8+3=?
Maria Asplund tipsar om att vända på den och be eleverna komma på additionsuppgifter som ger svaret elva. En uppgift som ”Anna har 12 kuvert. Det ligger 5 bilder i varje kuvert. Hur många bilder har Anna?” är inte heller någon direkt utmaning.
- Om eleverna vet att det är multiplikation de håller på med läser de förmodligen inte ens uppgiften utan går rakt på siffrorna, tror Maria Asplund.
Det behövs prat
Det behövs mera prat mellan lärare. Britt Marie Lindgren och Maria Asplund har upptäckt att lärare ofta vet för lite om vad eleverna gjort tidigare och om vad de kommer att göra senare. Det gör att det ibland uppstår förvirrande luckor och ibland tråkiga upprepningar.
Det behövs mera matteprat i klassrummet, tycker de. Mer av tankeprocesser och diskussioner. Nu lämnas elever för mycket på egen hand. De räknar och räknar, men en del förstår inte vad de gör och hänger efter ett tag inte med längre. En del förstår och är duktiga, men riskerar att bli uttråkade och tappa sugen.
Så mera matteprat, mera diskussioner. Och läraren behöver inte alltid ha svaret på alla frågor, tycker Britt Marie Lindgren och Maria Asplund.
- Resan med eleverna är grejen.