Golv och bord smälter samman i gjuten betong och gardinerna i sammet mjukar upp och ger balans till de maskulint askgrå betongborden.
En elegant bar pryder ena kortsidan i lokalen och vid sidan av denna finns en garderob avsedd för
restaurangens gäster, gömd bakom ett sammetsdraperi. Det tar inte lång stund förrän personalen hälsar välkommen på ett okonstlat och vänligt sätt och samtidigt erbjuder sig att hänga upp våra ytterplagg.
Menyn erbjuder såväl portioner i full storlek som avsmakningsmenyer omfattande fyra alternativt sju rätter. Vårt val föll på avsmakningsmenyn på fyra rätter med tillhörande vinpaket, men för att göra Ardor rättvisa beställde vi även en förrätt och en huvudrätt. I väntan på maten, serverades en "amuse-bouche" ur en vattenkopp av dockformat, på krabba, en liten orangefärgad kula av morotscrème med krossade brödsmulor och en pytteliten kvist dill på toppen.
Krabban och den söta motrotscrèmen verkar vara trolovade och tillsammans med de knapriga brödsmulorna tar denna överraskning slut alldeles för fort. Några minuter senare serveras ett krispigt och nybakat bröd av lantbrödstyp med små kuber av smör, toppade med flingsalt. Den kulinariska resan som vi just gett oss in på kunde inte börjat på bättre sätt.
Den första rätten som serverades från avsmakningsmenyn var Kalix löjrom. Boveteblini serverades på ett avlångt porslinsfat, där de olika tillbehören låg på rad; crème fraiche, lök och en väl tilltagen klick exklusiv löjrom. Vi uppskattade det faktum att de olika ingredienserna låg var för sig, för egen portionering. Det var dessutom snyggt och enkelt. Och vansinnigt gott. Till detta serverades ett vitt vin av Riesling-druvan och som lämnade en fruktig eftersmak av friska äpplen. Vinet upplevdes också på gränsen till att vara av mousserande och passade väl in till första rätten.
Den andra förrätten bestod av halstrad anklever med karamelliserade äpplen och palsternackschips. Vilka smaker! Anklevern hade fått en fin yta när den halstrats och tillsammans med de söta äpplena och aningen salta palsternackschipsen blir det en rejäl fullträff. Tydligt är att man jobbat mycket med snygga detaljer i presentationen. Rätten är vackert dekorerad med små lila blommor och påminner om violer.
Nästa rätt på tur står kalvbräss med jordärtskocka och hasselnötter. Kalvbrässen var aningen för väl saltad, men en tugga av jordärtskockspurén och hasselnötterna gav munsbiten en lite mer nötigare smak. En halverad, grillad limefrukt överraskade denna rätt och tillförde rejält med syra till den väl saltade kalvbrässen. På vänlig uppmaning av servitören föreslogs att först ta en sipp på vita vinet, därefter ta en samlad tugga på kalvbrässen och slutligen en klunk av vinet igen för att sedan upptäcka hur smakerna förändrades. Mycket riktigt blev det tydligt hur karaktären på vinet ändrades och smakerna kom fram på ett helt annat sätt.
Nu var det dags för confiterad grissida från Rocklunda gård, serverat med spetskål och tryffelsås. Denna rätt imponerade kanske minst på oss då grissidan innehöll alldeles för mycket fett för vår smak. Den krämiga tryffelsåsen och det smakrika Côte du Rhône-vinet höjde dock rätten.
Det ska sägas att trots att det serveras många rätter, blir man inte så där däst som man kan tro, givetvis kopplat till att portionerna inte är överdimensionerade. Som fortsättning på temat huvudrätter serveras tonfisk med Pak choi, shiitake och fänkål. Tonfisken har i stort sett endast vidrört pannan någon kort minut och är mot det råare hållet. Smaken är fantastisk tillsammans med den kinesiska kålen Pak choi, och de smakrika och rätt så starka svamparna, shiitake.
Medan vi intar vår middag i restaurangen är det många som under kvällens lopp ses promenera förbi hotellet, sedan backa, för att slutligen gå in genom svängdörrarna och på håll från receptionen spana in den spektakulära lampan som pryder taket i restaurangen. De dinerade gästerna verkar vara gäster från hotellet och en hel del kärlekspar.
Vi är nu inne på finalen av denna fantastiska måltid - crème brûlé, toppad med en sked av rabarber- och flädersorbet. Desserten har ett härligt krispigt täcke av bränt socker, men var något lös i konsistensen. Den smakade dock gudomligt och det Tokailiknande dessertvinet som serverades till förstärkte smakerna ytterligare.
Det här restaurangbesöket står verkligen ut bland mängden. Det märks tydligt att personalen lagt ner energi på detaljer. Ta bara de små sammetsprydda pallarna som exempel, där restaurangens gäster kan sätta sina handväskor.
Eller ta de små frottéhanddukarna att torka sig på vid toalettbesöket.
Eller varför inte de vackra linneservetterna med Ardors emblem. För att inte tala om personalens kunskap om rätterna och goda omhändertagande om gästerna.
På hemsidan står att läsa att ägarna inte inriktat sig på någon särskild matkultur, utan att de helt enkelt utgått från "det bästa vi kan". Vi tar av oss hatten, bugar och tackar för det här. ’
Ardor var en total matupplevelse. Maten, miljön, servicen - alla bitar var verkligen på plats. Magnifikt.