I SvD opinion (3/3) föreslår de kristdemokratiska riksdagsmännen Tuve Skånberg, Caroline Szyber och Otto von Arnold att Sverige bör inrätta en författningsdomstol. Med tanke på partiledaren Göran Hägglunds tal under partiets kommun- och landstingsdagar i Helsingborg i slutet av januari är inte ledamöternas utspel särskilt oväntat. Det tal som Hägglund levererade var en tydlig markering om hur KD numera ställer sig till det fortsatta EU-samarbetet. Hållningen är försiktigt skeptisk och kontentan av partiledarens tal var att makten måste tillbaka till de svenska medborgarna och i huvudsak familjerna. En inte helt ovanlig kristdemokratisk retorik således, även om den tydliga kritiken mot ett mer federalt EU var främmande att höra.

Det går att ana en viss EU-skepsis även i ledamöternas debattartikel. Tyskland lyfts fram som ett bra exempel på ett europeiskt land där författningsdomstolen spelar en viktig roll i förhållande till EU. Och visst är det så, även om den inte är helt fri från praktiska problem.

Att ha en noggrann granskning av att de lagar som EU stiftar inte strider mot grundlagarna är och bör vara en självklarhet. I Sverige finns det i nuläget ingen instans som har samma mandat som den tyska författningsdomstolen, vilket egentligen är anmärkningsvärt. För vad finns det för skäl mot att ha en instans som kan garantera att inga nya lagar strider mot grundlagen?

Att inrätta en författningsdomstol behöver inte nödvändigtvis bygga på en EU-kritisk grund. Tvärtom. Det är högst rimligt att de lagar som ska implementeras i Sverige inte strider mot den svenska grundlagen. En författningsdomstol skulle fungera som en trygghet mellan Bryssel och Sverige och garantera medborgarna att de beslut som fattas i Bryssel inte strider mot svenska lagar. I sådana fall skulle de stoppas. Men det handlar inte endast om EU. En författningsdomstol skulle kunna se till att individer heller inte riskerar att få sina friheter och rättigheter kränkta av myndigheter eller politiska instanser.

Det finns naturligtvis mängder av praktiska frågor som måste lösas innan en författningsdomstol skulle vara möjlig att införa. Men som princip är en författningsdomstol behövlig. Att flera kristdemokratiska riskdagsmän för fram tanken och startar en debatt är därför välkommet. Kritiken från vänsterhåll kommer säkert inte att vänta på sig, då de ofta brukar anse att det finns risk att folkviljan blir inskränkt. Men grundlagarna måste få gå före, och det är faktiskt så att grundlagarna kan ändras.

I en tid då de politiska besluten blir allt mer komplicerade och mängder av lagar som rör Sverige fattas i EU är det lämpligt att skapa en författningsdomstol, då det inte nog går att understryka vikten av att de svenska grundlagarna och inte inskränks eller hotas.