I maj går européerna till valurnorna för att lägga sina röster till EU-parlamentet. Junilistan är ett EU-kritiskt parti med rötter i såväl Socialdemokraterna som i Moderaterna och, som Jörgen Appelgren uttrycker det, "alla partier där emellan". Det som förenar partiets medlemmar är alltså inte den politiska ideologin utan snarare synen på vad som är demokrati, ekonomi och vad som är osunda maktstrukturer.

– Vi vill vara en motkraft i den stora, pågående rörelsen ner mot Bryssel, förklarar Jörgen Appelgren som hoppas värva minst 140 000 röster för att kunna få minst ett mandat.

Hans turné gick genom Krokek, Norrköping och Valdemarsvik – trakter där Jörgen Appelgren inte har någon särskild förankring. Men att tala landsbygd i Östergötland, fiske i skärgården och jaktfrågor i Luleåskogarna är några av de programpunkter hans kalender innehåller fram till valet den 25 maj.

Artikelbild

– Folket vill att besluten fattas där de själva är. Få väljare vet att EU står för två tredjedelar av de politiska beslut som påverkar dem.

För den 57-årige nationalekonomen saknar det rim och reson att så liten andel av svenskarna röstar i EU-valet. Samtidigt säger han att det låga valdeltagandet är logiskt med tanke på att medborgarna sitter så långt ifrån beslutsfattandet.

– EU är främst en demokratifråga för mig. Jag anser inte att Ryssland är ett demokratiskt land bara för att de genomför val.

– Bryssels tjänstemän sitter mer eller mindre på livstid med små maktcentrum omkring sig. Det bär drag av maktfullkomlighet. Här hemma har vi åtminstone en egen ansvarig minister som kan avsättas och bytas ut om vi inte är nöjda.

Är ni EU-motståndare?

– De flesta jag känner i Junilistan var till en början starka anhängare för att gå med i EU. Men det vi röstade om då var att EU skulle ha en tredjedel av makten inte en irreversibel bestämmanderätt över två tredjedelar av alla beslut som påverkar oss.

Därför kräver Junilistan att svenskarna får folkomrösta inför beslut som flyttar mer makt till Bryssel.

– Jag tycker att vi ska vara med i samma EU som vi gick med i. Det handlade om att man skulle kunna läsa, jobba, handla med varor och tjänster samt ta gemensamma beslut för miljön, säger Jörgen Appelgren och tillägger att på miljöområdet anser han att en global organisation måste till.

– Men att EU:s 28 länder ska bestämma i små lokala frågor om skarv i vår skärgård, mjölk i våra skolor, kanel i kanelbullarna eller snus – det är vi emot.

Vad säger du när Junilistan beskrivs som ett populistiskt missnöjesparti?

– Alla partier bildas för att de vill förändra saker. Vi finns för att vi inte tycker att övriga politiska partier gör det vi vill. Folket väljer politiker för att de ska styra landet åt oss, inte för att de ska lämna bort makten till EU och sedan inte kunna få tillbaka den.