Om någon skulle tala om "Norrköpingsgäng" går tankarna måhända inte först och främst till grovt kriminella organisationer som Asir eller illa beryktade mc-klubbar som Top Side Mc. Snarare tänker nog många på lösa sammanslutningar av småkriminella.Men de grovt kriminella gängen hör inte längre bara hemma i storstäderna. Sedan 90-talet har kriminella i stor skala slutit sig samman i klubbliknande organisationer. Förebilderna kan ha varit Hells Angels och Bandidos, men mer lokala gängbildningar har funnits länge i exempelvis Landskrona.Gängen leder inte bara till ökad trygghet för de enskilda brottslingarna, de kan också leda till jämförelsevis stabila sociala kontakter och inte minst ge de kriminella en kollektiv identitet. Sällan har väl utvecklingen gått längre än vad gäller de mest namnkunniga mc-gängen.För de som står utanför och försöker vara oberoende kan trycket öka från flera håll samtidigt. I försöken att dela upp "marknaden" mellan sig uppstår också friktioner. I klartext handlar det om mer eller mindre blodiga gängkrig mellan maffialiknande organisationer. I mitten av 90-talet rådde till exempel fullt krig mellan Hells Angels och Bandidos i bland annat Skåne.När väl marknaden är uppdelad kan paradoxalt nog ett relativt lugn infinna sig. Men det är förstås en bedrälig säkerhet. Det bästa är att kväva kriminaliteten i sin linda.Rikskriminalpolisen har upprättat en lista på de hundra viktigaste (eller helt enkelt grövsta) brottslingarna med ledande positioner i de olika gängen. Sju av de mest eftersökta hör hemma i Norrköping. Genom att stoppa dessa hundra ledande personer hoppas polisen bita huvudet av draken.De kriminella gängen är nämligen inga demokratiska mönsterföreningar. Ofta bygger de istället på lagom skräckblandad lydnad inför en eller ett fåtal maktfullkomliga ledare. I den stund dessa ledare försvinner uppstår interna stridigheter och i bästa fall kollapsar gänget.Rikskriminalens program för punktmarkering, lämpligt nog döpt till Alcatraz, får förhoppningsvis avsedd effekt. Över huvud taget lönar det sig väl att störa de kriminella gängens verksamhet och slå till också mot småbrott. Under 90-talet satte den danska polisen mc-gängen under ständig bevakning, i samarbete med andra myndigheter, och vardagen blev till sist outhärdlig för gängmedlemmarna. För kriminella försvann fördelarna med gängtillhörighet.Sedan gäller det att punktbevaka de toppkriminella också innanför anstalternas murar. Det är naturligtvis oacceptabelt att brottslingar kan fortsätta styra sin verksamhet inifrån fängelserna.