Att vara beroende av alkohol eller droger är svårt att dölja.
Åtminstone i längden.
Att vara spelberoende kan vara lättare att hålla hemligt.
- En spelbong syns inte så mycket, men det gör tre helrör gin. Och man varken luktar eller raglar, säger Arne Edström från Söderköping, vice ordförande i Spelberoendes Riksförbund.
Arne har många års erfarenhet av spelmissbruk. Han har även skrivit boken Spelfällan, och var den som hjälpte förre IFK-spelaren Pierre Gallo när han hade problem. Idag jobbar han med kamratstödsprojektet SpelStopp som vänder sig till skolor, samt håller i en öppenvårdsbehandling för spelberoende åt Norrköpings kommun.
När är man spelberoende?
- När man spelar för att vinna tillbaka bortspelade pengar. När spelandet tar så mycket tid att man försakar relationer, jobb eller annat som är viktigt i livet. Det här är något man aldrig upptäcker själv, grunden till det är förnekande och bortträngning.
Hur kan man som anhörig se signalerna?
- Upptagenheten. När man inte längre medverkar i familjen eller kommer och äter vid måltiderna. Många far illa även fysiskt, slutar äta och dricka. Tillgängligheten är ett stort skäl till att spelandet har ökat. Du kan spela 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Förr var det bara svartklubbar som kunde erbjuda spel dygnet runt, men de fanns inte i Skärblacka eller Sankt Anna. Internet finns idag även där.
Hur hanterar man det som anhörig?
- Det bästa man kan göra är att ringa 020-81 91 00, Folkhälsoinstitutets hjälpnummer, där man får hjälp med var det finns hjälp i den stad där man bor. I Norrköping kan man ta kontakt med Spelberoendes kamratförening på 011-18 48 53.

Arne Edström har mött personer i alla olika stadier av beroende. Från de som måste in på institution till de som insett sina problem och vill ta tag i dem.
- Alla är inte lika illa däran. Jag får många som kommer till mig via socialtjänsten för bedömning. Det går inte i öppenvård att ta hand om de spelare som är längst ner på botten. De måste ha institutionsbehandling, till exempel på Kolmårdens behandlingshem eller Game Over i Linköping.
Vad är det första du gör i mötet med en person som är spelberoende?
- Jag kollar deras sociala nätverk. Stämmer det eller är det bara lögner? Man måste plocka isär alla lögner och manipulationer. Och jag kollar hur motiverade de är. Är personen bara här för att göra mamma eller andra till lags? Jag har mött många som suttit hos mig utan motivation där jag fått säga till dem att tyvärr kommer du fortsätta spela, vi kommer mötas igen om ett par månader och då kommer din skuld ha vuxit.
- Det svåraste att reparera är i slutändan ändå inte de ekonomiska problemen, det löser sig nästan alltid med avbetalningar. Det jobbiga är att hitta tillbaka till sina känslor och börja bearbeta sina relationer samt den sociala biten.
Hur stor är återfallsrisken?
- Som med alkohol- och narkotikamissbruk. Det ser ungefär likadant ut. Problemet är att det finns så många olika grader i helvetet. Jag har mött fäder med barn i förskoleåldern som lämnar in spel varje helg och inte hade en aning om att badhuset faktiskt är öppet även på lördagar, det går att lägga pengarna på att ta med barnen dit istället. De lever så inrutat i sin glaskupa och saknar insikt om sina problem. Lättast är de som "idiotlandat", med polisen efter sig eller de som fått sparken från jobbet.
Tar spelbolagen det här på allvar?
- När det gäller Svenska Spel tycker jag det är det enda spelbolaget i Sverige som tar sitt ansvar på fullt allvar. De ligger i framkant i Europa. I Sverige har vi en reglerad marknad, men tyvärr tror jag den kommer brista. Och frågan är när ett spelbolag på exempelvis Malta eller Gibraltar ska in på marknaden och bara vill ha sin aktieutdelning, hur mycket bryr de sig?

Pierre Gallos problem, som började med en svår knäskada på Kopparvallen i Åtvidaberg för ett par år sedan, är ett känt fall inom idrotten. Ofta finns det en utlösande faktor i form av exempelvis en personlig tragedi.
Kan man se att det skulle finnas en förhöjd risk inom idrotten?
- Generellt spelas det nog mer i den miljön, men det behöver inte betyda att de blir mer beroende. Många har en period i sitt liv där man överkonsumerar, sedan är karriären slut, man börjar jobba, gifter sig och skaffar barn och då blir spelandet mindre. Men självklart är det lätt att det blir spel om pengar i exempelvis bussen på väg till matcherna. Det gjorde man själv i gärdsgårdsserierna i Västervik. Det har nog förekommit i alla tider. Idag är det så lätt att fortsätta hem sedan och sätta sig framför datorn och fortsätta spela.
Med hjälp av medel från Allmäna Arvsfonden erbjuder Arne Edström idag skolor i årskurs nio och gymnasiet föreläsningar om två lektionstimmar samt möjlighet till en heldags kamratstödsutbildning kostnadsfritt.

Projektet SpelStopp är inne på sitt andra år i Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik och informerar om både spel om pengar samt datorspelsmissbruk.
- Det är nog fifty-fifty vilket problem som är störst i skolorna. Vi ger även information om andra typer av missbruk samt har diskussioner utan några pekpinnar. Vi lär lika mycket av eleverna på rasterna som vi förmedlar kunskap på timmarna, säger Arne Edström.
- Vi vänder oss även till föräldrar och föreningar. Vi vill förebygga att ungdomar går ner sig utan stannar i föreningslivet. Det där är förresten en lite konstig situation när många föreningar är beroende av lotter för sin verksamhet. Det balanserar nära missbruket och kan göra att man redan som liten vänjs in. Frågan är om man ska lära barn den typen av finansiering.
Vad möter du ute i skolorna hos eleverna?
- Det finns en mycket större kunskap kring problemet idag, men många är förvånade att konsekvenserna kan bli så mörka. Spel ska vara roligt, på tv ser vi bara de som vunnit fem miljoner, inte han i ett rep i källaren. Jag önskar att ännu fler skolor ville ta emot oss, vi tror stenhårt på detta projekt.
- Ju tidigare problemen börjar, desto värre kan det gå.