Anita och Ulf Johnsson kommer från Fristads hantverksgård där de tidigare drev en butik som lades ner 2005.
- Det här är första separata utställningen sedan dess, säger Anita Johnsson.
- Det har varit helt sanslöst, en otrolig efterfrågan på grejerna. Det här jag har kvar ska räcka hela veckan.
Anita har arbetat med betonghantverk sedan tio år tillbaka. Hon gör sina verk i en slags specialbetong som gör att hon kan gjuta dem tunnare än med vanlig betong.
- Annars skulle en sådan där ljusstake inte gå att lyfta, säger hon och pekar upp mot väggen.
Vernissagen var i lördags och utställningen håller på till och med fredag.
14 år i rad
Till skillnad mot paret Johnsson har Ulla Cöster ställt ut i Kanalmagasinet så många gånger att det har blivit tradition.
- Det är fjortonde året i i rad som jag är här, säger Ulla. Jag tycker att det är en fin miljö. Den här typen av tavlor passar i den här miljön.
Hon sitter mitt i ett hav av akvarellmålningar med motiv från naturen. Efter 14 år på Kanalmagasinet har hon fått många roliga minnen därifrån.
- Den roligaste kommentaren var när en besökare var och tittade på en tavla och så utbrast hon "åh, vilken vacker ram". Det hade inget med motivet att göra, berättar Ulla.
Familjeutställning
I rummet intill huserar familjen Bark. Berit och Lars Bark ställer ut sina barnfåtöljer och i taket hänger fullt av ljuskronor gjorda av dottern Malin Bark.
- Jag och min man har gjort de här fåtöljerna i ungefär 15 år, det är vår hobby, säger Berit.
De är stolta över varandras hantverk inom familjen.
- Jag tror att man föds med det, man har det lite i generna. Det behövs lite extra för att hålla på med det här, säger Lars.
Visst har Malin blivit inspirerad av sina föräldrar, men att göra ljuskronor har hon lärt sig själv.
Provade själv
Inspirationen kom från en bok som hon lånade från biblioteket.
- Men jag orkade inte läsa en rad. Jag tänkte att det inte kunde vara så svårt att göra en ljuskrona, men det var det, säger Malin.
Nu har hon gjort ljuskronor i sex år. Till stommen använder hon alltid gammal ståltråd som hon främst får från gamla lantbruk.
- Den nya tråden har ingen historia, den är så polerad, säger Malin.
- Jag använder inga skisser och tar inga mått, jag höftar på allt. Det gör att inga ljuskronor blir likadana.
Även Malins kompis Kajsa Rydell ställer rummet, hon arbetar med silversmycken.