Röda trädgårdsstaden firar i det gröna

Och de boende i området är lyriska över sin lilla stadsdel.- Det här är en fantastisk idyll, säger Ewa Carlsson, inflyttad från Tranås i ett av de faluröda husen längs Ölandsgatan.- Det är som att bo på landet, fast man är mitt i stan.Röda stan har av någon betecknats som ett monument över nationalromantikens röda stugor. Men egentligen kom området till som nödbostäder. Husen uppfördes mitt under den svåra bostadskrisen år 1917, som ett egnahemsområde för arbetare. En omfattande byggkris hade medfört att privata byggmästare inte var särskilt intresserade av att bygga nytt. Kommun och stat var därför tvungna att gripa in. Och när väl beslutet om att bygga i Röda stan var taget, ja, då gick det fort. Husen uppfördes i rekordfart.Tomtmarken köpte staden av Marielunds gård i det lilla området som kallades Porsgärdet och stadsingenjör John E Pettersson fick i uppdrag att göra upp en ny stadsplan. Husen ritades av arkitekten S E Lundqvist.Marken delades in i 52 tomter och villorna och flerfamiljshusen ritades i fyra olika typer. Alla i trä och med plats för en-, två- eller flera familjer.Porsgärdet låg en bra bit från Norra Promenaden och omgavs av åkrar och fält. Åt norr sträckte sig gärden ända till Taborsbergs herrgård. Söderut låg gårdarna Fredriksdal och Ståthöga och som närmaste grannar låg gårdarna Stora Sandby, Blommelund och Norra Lund.
Norrköpings stad bistod med egnahemslån och det var främst sparsamma tjänstemän och arbetare som tillhörde pionjärerna bland de som flyttade in.Höghusvågen
Röda stan kom att bli synonymt med gemenskap och grannsämja. Och i den andan stretar man på än idag.Men i början av 1960-talet hotades området av den höghusvåg som drog fram över landet. Byggmästarna i saneringsbolaget Strömstaden kom på visit och ville köpa upp både fastigheter och tomter för att bygga nytt. De hann köpa 19 fastigheter innan de boende sade ifrån. De fick även hjälp av kommunen, som i början av 1970-talet köpte tillbaka husen.Efter det börjades husen att rustas, också det i kommunens regi. I dag är Röda stan fortfarande en pärla i stadsmiljön, där byggherrar och stadsplanerare icke göre sig besvär.Fått ett skydd
"I dag markerar den lilla stadsdelen Röda stan tydligt sin identitet genom att alla hus är faluröda med vita knutbräder och fönsterfoder", skriver Johan Rådberg, arkitekt och docent i stadsbyggnad i sin bok Den svenska trädgårdsstaden.Och för de tidigare nödbostäderna gäller striktare bestämmelser sedan ett par år tillbaka, för att säkerställa det kulturhistoriska värdet.Tidigare fanns bland annat inte något formellt rivningsförbud. Den nya detaljplanen omfattar även förbud mot plastfärger, att taken ska ha äkta tegel och att fönstren ska förses med spröjsar etcetera.- Vi som bor här har hela tiden velat få ett skydd av området, säger Lars Hammarbäck, ordförande i Föreningen Röda stan. Att området inte förvanskas.- Och det roliga är att det är vi själva som har drivit frågan.Svenska trädgårdsstaden
Det karaktäristiska för den svenska trädgårdsstaden i Sverige är låga hus i ljusa och lätta färger, där flerfamiljshus i rad växlas med villor och dubbelhus. Gårdarna utformades som små grönytor med planteringar och med trädgårdar ut mot baksidorna.Alltså Röda stan i ett nötskal, även om alla husen går i falurött. En grön oas nästan mitt i staden.- Rena paradiset, säger Ewa Carlsson.

Röda trädgårdsstaden firar i det gröna

I slutet av 1960-talet hängde hotet över den lilla idyllen. Byggmästarna ville riva och bygga nytt. Men området räddades i sista stund. I höst firar Röda stan 90 år.