Det handlar förstås om julmust. Denna mörka, skummande läsk som så här års sopar rent med all annan läsk, till och med Coca-Cola. Inte mindre än cirka 40 miljoner liter must dricker vi under december månad i Sverige.

 

- Coca-Cola har gjort sina försök att konkurrera med oss utan att lyckas, berättar Göran Roberts, ägare till Roberts AB i Örebro, stolt.

 

Sedan början av 1900-talet tillverkar företaget extraktet till den must som är ett måste för många på julbordet. Nu för tiden finns Roberts mustextrakt i all must som säljs i Sverige, med några få undantag.

 

- Även när Coca-Cola för ett par år sedan började tillverka egen must var det vi som försåg dem med extrakt.

 

Grundreceptet är detsamma i all must. På önskemål från bryggerierna kan receptet varieras. Sedan tillsätter bryggerierna socker och kolsyrat vatten. Det är därför must från olika bryggerier smakar olika.

 

- Tidigare hände det att bryggerierna köpte extrakt från olika tillverkare och blandade själva. Men då kunde vi inte garantera hur slutprodukten blev. Så nu har vi i stort sett hela marknaden.

 

Farfars recept
Det var Göran Roberts farfar Harry som hittade på det ursprungliga receptet till julmust. Syftet var att ta fram ett alkoholfritt alternativ till öl. Harry Roberts hade i början av 1900-talet skickats av sin far Robert till Berlin för att utbilda sig till kemist. Far och son hade insett att läsk, som då var en nymodighet på kontinenten, skulle kunna bli något här hemma. När Harry återvände till Sverige hade han med sig en samling recept till den blivande essensfabriken. Och det var ett av dem som så småningom skulle komma att förknippas med jul på de svenska julborden.

 

- På den tiden kallades drycken fortfarande för öl. Must fick den heta först senare. Men drycken har ingenting med äpplemust att göra. Vi pressar ingen frukt som man gör med äpplemust, inte på det sättet. Skulle receptet tagits fram i dag tror jag inte ens att vi skulle få kalla den must.

 

Då hade musten inget med jul att göra. Den var snarast en allmän vinterdryck som dracks till den tunga mat som serverades då.

 

- Det är därför den passar så bra till julmat.

 

Göran Roberts hämtar Harry Roberts första receptbok, en tjock, sliten bok med en stor romersk etta på första sidan. Här finns mustreceptet tillsammans med flera recept på andra essenser.

 

- Det är samma recept vi utgått från i alla tider även om det utvecklats genom åren och tillverkas på lite annat sätt i dag.

 

Familjens största tillgång
Liksom i öl och svagdricka ingår malt och humle. Det är de enda ingredienserna som inte är hemliga. Förutom sockret och vattnet. Något annat vill inte Göran Roberts berätta.

 

- I sitt testamente skrev farfar att receptet var familjens största tillgång och att det inte ska lämna familjen. Och det har det inte gjort, säger Göran Roberts. I dag är han och hans efterträdare, bonusdottern Bodil Ohlsson, de enda som kan det hemliga receptet som Göran Roberts farfar kom hem med från Tyskland.

 

Rädslan för att någon ska avslöja vad som ingår i extraktet och hur det tillverkas gör att vi inte ens tillåts titta in i fabriken där årets must tillverkas.

 

- Har vi lyckats hålla det hemligt i 98 år vill vi göra det även i fortsättningen.

 

Men laboratoriet får vi se. Där utvecklas nya smaker och när NT är på besök håller laboratorieingenjör Anita Gustafsson på att mäta mustens densitet och även smaka av den.

 

- Kvalitetskontrollerna är oerhört viktiga, säger Göran Roberts.

 

Lagrad must blir rundare
Extraktet tillverkas året om även om toppen ligger på hösten. Bara årets produktion går till bryggerierna. Den färdiga musten kan med fördel lagras i ett år.

 

- Det händer något som gör att smaken blir lite rundare. Men vill man dricka lagrad must får man göra det själv. Det är inget vi eller bryggerierna ägnar oss åt.

 

Företaget, som har 14 anställda, brygger ingen läsk själv. Det är smakerna till läskerna man lever på. Alla recept, användbara som oanvändbara, finns samlade i ett receptbibliotek.

 

- Även om en smak aldrig började tillverkas vet man aldrig när den kan komma till heders. Och man lär sig alltid något även av misslyckade smaker.

 

En annan framgångsrik läsk som Roberts ligger bakom är Champis även om den på senare tid fått ge vika för cider.

 

Han må ligga bakom smakerna på en stor mängd av den läsk som bryggs i Sverige, men dricker den gör han inte så gärna.

 

- Men till jul måste jag ha must, säger han utan att avslöja vilken han tycker bäst om.

 

- Det kan jag inte. Men jag har ju ett litet bryggeri bara några hundra meter hemifrån så det blir ju oftast deras must jag köper, säger Göran Roberts.