Under senare tid har vi vid många tillfällen nåtts av nyheter om ökad brottslighet i Norrköping. Gängkriminaliteten är inte längre något som sker i en avlägsen källarlokal eller i ett torp på landsbygden. Den har flyttat in i staden och befinner sig mitt i bland oss människor som inte vill något annat än att leva ett tryggt, harmoniskt liv.
Från Norrköpings politiska majoritet verkar arbetet med att skapa en trygg stad gå trögt. Jag är helt säker på att våra kommuninvånare skulle vilja se mer handlingskraft från kommunledningen då det gäller att säkerställa en trygg stad. Vad kan då vi politiker göra i kampen mot kriminalitet och otrygghet i Norrköping? Mycket, skulle jag vilja påstå. Vi måste hela tiden arbeta förebyggande så att människor inte hamnar
i brottslighet.
Många studier visar att unga som begår brott behöver tydliga och tidiga insatser polisiärt men också från socialtjänst och skola. Tre av fyra ungdomar som fastnat i brottslig verksamhet kan komma att fortsätta begå brott. Därför är det av största vikt att vi koncentrerar mycket resurser på att stävja ungdomsbrottsligheten. Här har kommunen ett stort ansvar. Kommunen måste jobba mer målmedvetet och långsiktigt med trygghetsfrågor.
1. Bygg välfungerande nätverk mellan de kommunala verksamheterna såsom skola, socialomsorg, fritidsverksamhet. Dessa kommer i kontakt med flest medborgare och mycket ungdomar. Arbeta aktivt med att hålla nätverken levande.
2. Integrera trygghetsarbete i kommunens alla nämnder. Alla nämnder måste tänka trygghet i sitt politiska arbete. Det kan handla om allt ifrån förebyggande missbruksarbete i skolan, i barn- och ungdomsnämnden, till att ordna fungerande gatubelysning på stadens gator och torg, i tekniska nämnden.
3. Tillsätt ekonomiska resurser till särskilda insatser som man gjort i grannkommunen Linköping. Där finns bland annat Allaktivitetshuset i Skäggetorp, Shanazis Hjältar, många satsningar i samband med ungdomsevenemang, utbildningar för personal som jobbar med ungdomar och samarbetsavtal med föreningar som nattvandrar.
Majoriteten i Norrköping har i år beslutat att spara många miljoner i Norrköpings skolor. Det blir inte enbart en besparing på skolan utan också ett svek mot de väljare som röstade på majoritetspartierna i Norrköping 2010. Då utlovades investering i kommunens ungdomar och investering i Norrköping som en trygg stad. Jag hävdar att majoriteten nu valt bort att prioritera dessa vallöften. Nu tvingas vi spara, inte bara på skolan utan på sikt också på stadens trygghet. Besparingar på ungdomsverksamhet gör staden mer otrygg. Den kopplingen är uppenbar.
Vi måste i stället satsa mer resurser på barn och ungdomar. Mer resurser på förebyggande arbete. De satsningarna måste få kosta och de satsningarna kommer troligtvis innebära en bro mindre för majoritetspartierna. Självklart ska vi ha en attraktiv stad men frågan är vem som ska njuta av torgen och broarna när kriminaliteten brett ut sig än mer för att vi inte satsade på våra ungdomar 2012 och framåt.