Nu ställs krav på att landstinget gör något. Enligt ett första förslag ska en destruktionsanläggning monteras.

Freoner och haloner var länge det som förstörde ozonlagret, men sen dessa två ämnen fasats ut har forskarna tittat mer på dikväveoxidens - även kallad lustgas - inverkan. Alltså den bedövning som hjälper 70 procent av alla gravida vid förlossningar.

Att gasen skadar ozonlagret har varit känt sen 70-talet, men det var först för några år sen som amerikanska forskare slog larm om att även utsläppen av lustgas måste bromsas.

I januari i år beslutade Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Linköping att landstinget ska reda ut hur vården kan minska utsläppen av lustgas på Universitetssjukhuset. Landstingets miljöstrateg Karin Ramstedt har därför gjort ett förslag på hur problemet kan lösas på både Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset.

Det är patienternas utandningsluft och "spilld" gas som måste tas om hand. I Linköping går den rakt ut i rummet vilket inte bara tär på miljön utan också kan vara ett arbetsmiljöproblem. I Norrköping finns något modernare andningsmasker. Där samlas utandningsluften upp och släpps ut utanför sjukhus. Men inget av sjukhusen har en anläggning för att ta hand om gasen.

Enligt förslaget ska två destruktionsanläggningar köpas in till de bägge sjukhusen. Kostnade uppskattas till 7 miljoner kronor.

Men även om detta görs återstår lasarettet i Motala och alla vårdcentraler och tandläkarmottagningar som använder lustgas.

Enligt förslaget ska deras använding som en första åtgärd kartläggas och de uppmanas att ställa sig frågan om det går att sluta använda lustgas eller åtminstone minska användningen. En möjlighet är också att köpa in flyttbara destruktionsanläggningar.

Ett beslut om hur landstinget i Östergötland ska göra för att minska utsläppen av lustgas väntas tidigt i höst.