Det vore oförnuftigt att komma med ett beslut före den 12 augusti då OS slutar, anser den ecuadorianska utrikesministern Ricardo Patiño.

Tidigare kom ett gemensamt uttalande från Assange och Garzón om att de tillsammans ska "försvara såväl Wikileaks som Assange mot det pågående missbruket av rättssystemen och avslöja de godtyckliga, rättsvidriga åtgärder som de utsatts för av det internationella finansiella systemet".

Baltasar Garzón, som har meriter som undersökningsdomare i svåra mål, tog på sig uppdraget efter ett möte med Assange på Ecuadors ambassad i London, skriver spanska El País.

Garzón är mest känd för att ha beordrat gripandet av Chiles exdiktator Augusto Pinochet, just i London, 1998. Han har emellertid också stängs av från sitt domstolsarbete i Spanien. Man har där hävdat att han överträdde sina befogenheter då han försökte utreda brott som begicks under Franco-diktaturen.

Assange är sedan i juni barrikaderad på Ecuadors ambassad för att undkomma en utlämning till Sverige. Här anklagas han för sexuella övergrepp mot två kvinnor 2010.

Han sökte sig till ambassaden när det stod klart att hans fall inte skulle tas upp på nytt i Storbritannien. Ambassaden betraktas som ecuadorianskt territorium, brittiska myndigheter kan därför inte verkställa utlämningen till Sverige.

Ecuadors president Rafael Correa har tidigare deklarerat att landet kommer att fatta ett självständigt beslut om huruvida Assange ska beviljas asyl eller inte - detta som en markering av att Ecuador inte tänker ge efter för påtryckningar.

Utrikesminister Patiño har för sin del sagt till massmedier att han finner de anklagelser som riktas mot Assange i Sverige "dråpliga".