Företagande i välfärdssektorn är en fråga som gör skillnaderna mellan liberalt och socialistiskt tänkande tydliga.

Socialdemokratin som är ett (mer eller mindre) socialistiskt parti ska ta ställning till denna fråga under sin partikongress i april 2013. LO, som står nära det socialdemokratiska partiet, tog vid sin senaste kongress ställning i frågan. De menade att vinstförbud ska gälla inom vård, skola och omsorg.

Samt att Socialdemokraterna ska påverkas att fatta beslut som följer samma linje under deras kommande partikongress.

Detta är inte särskilt förvånande i sig. Inte heller är det särskilt förvånande att Folkbladets chefredaktör Widar Andersson skriver en debattartikel i polemik mot LO:s linje på gårdagens DN Debatt (24/7). Han menar att om Socialdemokraterna skulle fatta ett beslut som förbjuder vinst i välfärdssektorn kan det komma att leda till att partiet förlorar valet 2014. Det har han förmodligen rätt i. Om partiledaren, Stefan Löfven, drar partiet vänsterut - vilket förmodligen inte kommer att ske - finns det en risk för ett sådant beslut. Att förbjuda företagande i välfärden är, precis som Andersson skriver, inte förankrat i verkligheten.

Aftonbladets ledarskribent, Daniel Swedin, skriver på tidningens ledarblogg att det är tämligen få personer som tycker att välfärdsföretag ska kunna gå med vinst.

Han anser därför att Anderssons farhågor om ett dåligt valresultat är som tagna ur luften och kanske snarare beror på hans involvering i friskoleverksamheten.

Swedin har delvis rätt, det finns en tämligen stor skepsis mot att företag kan plocka vinst ur välfärdssektorn.

Det Swedin däremot väljer att inte skriva om är vad ett förbud i praktiken skulle komma att leda till. Eftersom alternativet är att inga välfärdsföretag ska kunna göra överskott på en effektiv verksamhet innebär det att många helt enkelt inte har möjlighet att bedriva verksamheten. Det är bara statlig och kommunal verksamhet som kan gå med ett minusresultat och därför kommer de företag som är verksamma i välfärdssektorn vara tvungna att lägga ner.

Hur detta i praktiken kommer att fungera för alla tusentals människor som jobbar och har sin välfärd försedd av dessa skolor, sjukhus och äldreboenden förklaras aldrig. Men det kanske är någon form av "ändamålet helger medlen"-princip som gäller. Och när detta, minst sagt problematiska, faktum torgförs i debatten inför valet 2014 är det nog betydligt fler som motsätter sig ett sådant förbud.

Med andra ord är inte Widar Andersson ute och cyklar när det gäller denna fråga. Det är en realist som verkar bry sig om Socialdemokraternas framtid. Det ska bli intressant att se om Löfven och gänget bryr sig lika mycket om honom.