Polisen hade kunnat vara på Utöya redan klockan 18.00, 27 minuter innan den första patrullen kom fram, skriver kommissionen som ger flera olika scenarier på hur insatsen kunde ha gått snabbare.

Det som hade krävts var att det före detta militärfartyget MS Torbjörn hade kunnat användas. Den fanns i vattnen och tre personer hade oberoende av varandra ring in till polisen och tipsat om den.

Om MS Torbjörn hade säkrats som en resurs i ett tidigt skede, "då kunde polisen ha dirigerat den till Utöya brygga på landsidan då detta blev beslutat som samlingsplats". I så fall hade den första patrullen på plats i princip direkt när den kom till bryggan kunnat vara på väg mot ön, alternativt väntat in insatsstyrkan och varit på ön 18.05.

Kommissionen slår vidare fast att det fanns flera båtalternativ mellan 18.00 och 18.10 som polisen misslyckades med att använda.

Vidare anser kommissionen att angreppet mot regeringsbyggnaden i Oslo kunde ha förhindrats om säkerhetsåtgärder, som redan beslutats, hade verkställts.

Med en bättre arbetsmetodik hade den norska säkerhetspolisen PST kunnat spåra Breivik före den 22 juli. Men det går ändå inte att dra slutsatsen att PST kunde eller borde ha avvärjt attacken, skriver kommissionen.

-Den frivilliga hjälpen blev avgörande, den räddade både människoliv och polisens insats, sade Alexandra Bech Gjörv, som lett kommissionens arbete, när rapporten presenterades.

Men på flera håll har system, organisation och enskilda personer inte fullgjort sin plikt, anser kommissionen.

-Mycket har fallerat, säger hon.

Grubbegata, utanför regeringskvarteret, borde ha varit avspärrad för biltrafik 2011, anser kommissionen. Trots att beslut att stänga gatan fanns, och alla tillstånd var beslutade, hamnade frågan i stå.

Tillsyn, ledning och styrning har bland annat brustit. "En trist historia", tycker Alexandra Bech Gjörv.

Oslopolisen får kritik på flera punkter för sin insats i regeringskvarteren. Framför allt handlar det om att viktig information som Oslopolisen hade inte fördes vidare till andra polisdistrikt på ett tillräckligt bra sätt. Enligt kommissionen kunde flera åtgärder ha verkställts för att göra polis och även allmänhet uppmärksamma på gärningsmannen - det eftersom polisen hade goda vittnesuppgifter om Breivik och hans bil att utgå ifrån. Kommissionen anser att polis och allmänhet därmed hade haft större chans att upptäcka gärningsmannen, oklart är dock om dåden på Utöya därmed hade kunnat undvikas.

Kommissionen riktar också kritik mot delar av ledningen och att alltför lite information utbyttes skriftligt.

Den viktigaste faktorn för att situationen blev som den blev är dock frånvaron av ett bra informationsdelningssystem, enligt kommissionen.

En del av polisinsatsen på Utöya sköttes bra, enligt kommissionen. Poliser från tre distrikt ryckte snabbt ut mot ön efter första larmet om skjutning och de poliser som sattes i land på ön skötte sin uppgift med mod.

Men det tog 35 minuter från det att polisen kom på plats på fastlandssidan tills första polis stod på Utöya.

-Oacceptabelt, säger Bech Gjörv.

Med en bättre plan hade polisen kunnat vara på ön åtminstone tolv minuter tidigare.

Beslutet att lasta för många polismän och för mycket utrustning i den lilla gummibåten - som sedan fick motorstopp och började ta in vatten - var fel och omotiverat.

De viktigaste orsakerna till att det brustit var att kapaciteten att hantera samordningen var för dålig på ledningsscentralen, som blev överbelastad. Dessutom var kommunikationsutrustningen bristfällig.

-Kommissionens rapport avslöjar omfattande problem i polisen och det är allvarligt, konstaterar Norges statsminister Jens Stoltenberg som höll en presskonferens under eftermiddagen.

Stoltenberg säger att regeringen kommer att dra i gång en omfattande genomgång av polisen och att Norges beredskap i stort måste förbättras. Norges regering kommer att bjuda in stortinget till en diskussion om hur det skulle kunna gå till.

-Som statsminister har jag det största ansvaret. Jag har därför ansvar för det som fungerade och det som inte fungerade, säger Jens Stoltenberg.

Sjukvårdens insats har överlag fungerat bra, enligt kommissionen.

Polisen tar mycket allvarligt på kritiken från 22 juli-kommissionen.

-Vi accepterar kommissionens huvudslutsats, om att en snabbare polisinsats på Utöya var möjlig, och att gärningsmannen därmed hade kunnat ha stoppats tidigare, sade polisdirektör Öystein Mäland vid en presskonferens på måndagskvällen.

Han säger att det är svår läsning för alla poliser som gjorde sitt yttersta den dagen, och för honom som polisens högste chef.

-Men det är svårt också för många av de anhöriga att många att deras kära hade kunnat ha räddats om polisens insats fungerat bättre.

Han sade också att han står fast vid vad han sade i mars när polisen egna rapport om 22 juli presenterades, där han sade att alla poliser gjorde sitt yttersta i en oöverskådlig situation. Han sade vidare att det är svårt att dra gränser mellan systemfel och fel hos enskilda.

-Samtidigt är det självklart att det är omöjligt att det inte skulle ske mänskliga misstag den dagen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som ansvarar för radiokommunikationssystemet Rakel, tycker systemet fungerar bra i Sverige.

-Rakel är fullt utbyggt och används dagligen av polisen. Det som behövs nu är att ännu fler myndigheter och andra aktörer som ansvarar för samhällsviktiga funktioner ansluter sig till Rakel och framförallt att fler börjar använda det dagligen, säger MSB:s generaldirektör Helena Lindberg.

Enligt Lindberg är Norge på väg att bygga ut sitt radiokommunikationssystem, men att man där inte hunnit lika långt som i Sverige.

-Annars är Sverige och Norge naturligtvis väldigt lika. Generellt och giltigt för alla är att det är viktigt att ständigt se över beredskapen.

TT: Hur är det med beredskapen i Sverige då?

-Vi har tagit steg framåt, men det finns fortfarande mycket kvar att utveckla, säger Helena Lindberg.