Enligt Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, bör en kommission utreda om enskilda befattningshavare brustit i samband med polisutredningarna, om det finns något systemfel och om något i så fall bör ändras i rättsväsendet.
-När man ser på detta är det så pass allvarliga saker som kommer fram att man måste titta på detta igen. Det här handlar ytterst om förtroendet för rättsväsendet. Om det nu är så att Quick har dömts för ett antal mord som det sedan visar sig att han inte har begått, då har vi ett antal gärningsmän som har gått fria.
Även V är för en kommission, ett krav som också förs fram av anhöriga till två av Quicks tidigare påstådda offer.
Christer van der Kwast, tidigare åklagare i Quickmålen, har beskrivit resningsansökningarna som "tunna som vatten" och vill att en kommission även granskar resningsdelen.
Justitieminister Beatrice Ask (M) vill ha någon form av belysning av hur rättsväsendet har hanterat fallet Thomas Quick.
-Exakt i vilken form låter jag vara osagt. Först vill jag avvakta de återstående resningsansökningarna (som gäller Quicks morddomar), säger hon.
Frågan om det blir en kommission får alltså inget svar nu.
-Jag är allvarligt bekymrad över det här ärendet, säger Ask.
-Det finns många frågor som måste hanteras. En person har varit dömd för allvarliga brott som man sedan finner att vederbörande inte kan vara skyldig till. Det innebär dessutom att vi har ett antal allvarliga brott där skyldiga gått fria. Sedan är det hela frågeställningen hur rättsväsendet kunnat hamna i de här besluten.
Förre justitiekanslern Göran Lambertz, numera justitieråd i Högsta domstolen, granskade och godkände under sin tid som JK 2006 de fällande domarna mot Quick. Därefter har Quick tagit tillbaka sina erkännanden, friats i tre fall och sökt eller beviljats resning om resterande fem mord.
På Dagens Nyheters debattsida skriver Lambertz, efter en ny genomgång av materialet, om fem punkter med "övertygande bevis" mot Quick för två mord som denne friats för.
Lambertz hoppas samtidigt att en kommission klarar ut vad som "gick snett, när och varför".
Quicks advokat Thomas Olsson avfärdar helt Lambertz argument.
-Samtliga de fem punkter som Lambertz pekar på, där det skulle finnas någon övertygande bevisning, har tagits upp, analyserats och prövats i resningsärendena.
Leif GW Persson, professor i kriminologi, tycker inte heller att en sanningskommission är bästa sätt att gå till botten med Quickfallet.
-Den har ju inget rättsligt mandat, säger han till TT.
-Däremot har en åklagare helt andra möjligheter. Det är två typer av brott som kan vara aktuella, mened och tjänstefel.
För grov mened är preskriptionstiden 15 år och Leif GW Persson menar att poliser, personal på Säter och vittnespsykologer borde kunnas prövas för den misstanken. Tjänstefel skulle kunna prövas för den åklagare och de poliser som svarade för mordutredningarna.
TT: Vem skulle kunna ta initiativ till en sådan förundersökning som du efterlyser?
-Enheten för polismål kan göra det, Riksåklagaren kan göra det. Man kan skicka in en anmälan om man känner sig drabbad och här finns en massa målsägare, svarar Leif GW Persson som sedan många år varit säker på att Quick inte är en seriemördare.
Bakgrund:
Thomas Quick, numera Sture Bergwall, fälldes för åtta mord. Efter beviljad resning har åtalet lagts ner i tre fall. Därmed är Quick friad för morden på Johan Asplund, som försvann i Sundsvall 1980 men vars kropp inte hittats samt israelen Yenon Levi som hittades död i Rörshyttan 1988 och nioåriga Therese Johannesen som försvann i Drammen samma år. Hennes kropp har inte hittats.
Quick har även beviljats resning för mord på de norska kvinnorna Trine Jensen, hittad död 1981 utanför Oslo, och Gry Storvik som hittades död i Oslo 1985.
Resningsansökningar har lämnats in i ytterligare tre mordfall, på de holländska makarna Stegehuis som hittades knivmördade i Appojaure utanför Gällivare 1984 och på Charles Zelmanovits som försvann i Piteå 1976 och vars kvarlevor hittades 1993.
Resningsprocesserna startade sedan Quick tagit tillbaka tidigare erkännanden.