När det gäller frågan om otillräknelighet citerar domare Wenche Elizabeth Arntzen en vägledande dom från högsta domstolen 1979, som säger att om det råder tvivel ska den åtalade anses vara otillräknelig.
Men hur mycket tvivel krävs för att domstolen ska kunna döma till otillräknelighet? Räcker det med lite eller måste det var mycket?
Arntzen resonerar på detta tema och citerar bland annat tidigare domar samt utskottsarbeten och debatter i folketinget. Hon och de andra domarna landar på att beviskravet för otillräknelighet var för lågt i domen från 1979. I stället hänvisar hon till en dom från 2003 som stöd för dagens dom som innebär att Breivik var tillräknelig.
Under rättegången lades två motstridiga rapporter fram från sakkunniga psykiatriker. Domare Arntzen slår fast att det är upp till rätten att göra en egen värdering när de sakkunniga är oeniga.
Den första rapporten kom fram till att Breivik var paranoid schizofren, den senare rapporten att han inte var psykotisk utan tillräknelig. Av den senare rapporten framgår att Breivik lider av storhetsvansinne och narcissistisk personlighetsstörning, vilket dock inte räcker för att inte döma honom till fängelse.
Det framgår att de fem domarna - två jurister och tre nämndemän - noggrant har satt sig in i kriterierna för paranoid schizofreni och psykos. Såväl norska som utländska källor citeras.
Slutsatsen är att Breviks tal om att han till exempel ska leda befolkningen i kampen i ett krig mot det onda snarare är ett utslag av hans fanatiskt ideologi än sådana vanföreställningar som krävs för att psykisk sjukdom ska anses föreligga.
-Den tilltalades uttalande om att vara i ett inbördeskrig kan förstås i en politisk kontext som förekommer i högerextremistiska subkulturer, säger domare Wenche Elizabeth Arntzen.
Luften är tung i rättssalen när domare Wenche Elizabeth Arntzen fortsätter uppläsningen efter en paus. Det handlar som tidigare om att juridiskt förklara varför domarna kom fram till att Breivik var tillräknelig den 22 juli.
Juridiska experter hoppades före offentliggörandet att domen skulle vara välskriven och gediget grundad i juridiken, inte minst ur den aspekten att domen blir ett viktigt dokument som framtida domstolar har att luta sig mot när Breiviks förvaring ska bedömas.
Domare Arntzen läser raskt vidare med tydlig stämma. Hon meddelar att rätten inte ser det som bevisat att Breivik började bli psykiskt sjuk 2006 som hävdas i den första psykiatrirapporten av Synne Sörheim och Torgeir Husby. Vid den tidpunkten bedrev han affärer och hade mycket kontakt med andra, särskilt i online-spelet World of Warcraft, påpekar domaren.
Breivik antecknar på ett papper framför sig, något han gjort då och då under dagen. När domarna är klara kommer han att tillfrågas om han har förstått innehållet i domen och påföljden. Han får också möjlighet att säga om han tänker utnyttja den två veckor långa betänketiden. Enligt hans försvarare kommer Breivik att acceptera domen direkt.
Domare Artnzen redogör för att ingen psykiatriker eller psykolog noterat tecken på psykos hos Breivik under tiden i Ila fängelse.
Hon citerar även den polis som genomförde det första förhöret med Breivik efter gripandet. Polisen ansåg att Breivik var sammanhängande och svarade klart på frågorna.
Under tre veckor i vintras observerades Breivik av 18 specialister från ett psykiatrisk sjukhus. Inte heller då fanns tecken på psykos. Observationen gjordes dygnet runt av mycket erfarna personer.