SVT:s Uppdrag granskning (UG) kan visa att kvinnan, Gayane Avakyan, står bakom det Gibraltarbaserade bolaget Takilant som blev Telia Soneras lokala partner vid etableringen i Uzbekistan för sex år sedan.
Enligt Uppdrag Granskning fick Takilant motsvarande 2,2 miljarder kronor för 3G-licenser och telefonnummerserier. Men i de öppna delarna av Takilants redovisning finns inga spår av Telia Soneras betalning i pengar och aktier.
Uzbekistan styrs sedan 20 år med järnhand av familjen Karimov. Diktatorn Islam Karimovs äldsta dotter Gulnara Karimova är i praktiken en av regimens mäktigaste personer. Formellt utan makt över landets telekommarknad - men utpekad som vinnare på de lukrativa kontrakten.
UG kan visa på starka kopplingar mellan Gulnara Karimova och Gayane Avakyan. Den sistnämnda har blivit centralfigur i en stor ekobrottsutredning i Schweiz där såväl Takilant och Telia Sonera förekommer. Utredarna har fryst hundratals miljoner dollar på schweiziska konton som misstänks tillhöra Karimovregimen.
Enligt Telia Sonera, med svenska staten som största ägare, var det en helt normal process att betala ut stora belopp till ett litet, privat bolag i ett skatteparadis för affären i Uzbekistan.
-Vi har betalat pengar till ett bolag som var den rättmätiga ägaren av frekvenser och licenser i Uzbekistan som vi behövde för att bedriva telekomverksamhet i landet. Vi har undersökt att den person som representerade bolaget hade mandat att göra det och därutöver har vi inte haft möjlighet att belägga om det fanns några andra personer bakom eller vilka de var, säger kommunikationsdirektör Cecilia Edström till UG.
Hon kan inte ge ett rakt svar på frågan om Telia Sonera mutat Gulnara Karimova och den uzbekiska regimen. Men det gör dåvarande styrelseordföranden Tom von Weymarn:
-Absolut inte.
Telia Sonera gjorde inte en transaktion med Karimova eller regimen utan med ett bolag, påpekar Cecilia Edström. Bolaget var ordentligt registrerat, nederländska jurister gjorde en undersökning om risken för pengatvätt och Avakyan hade mandat att företräda bolaget.
Edström medger att det fanns en risk att det fanns andra personer bakom bolaget som skulle kunna få del av pengarna.
-Men det var inget som vi kunde belägga när vi gjorde den här transaktionen.
I samband med etableringen i Uzbekistan 2007 betalade Telia Sonera 30 miljoner dollar, motsvarande 200 miljoner kronor, till Takilant för 3 G-licens, nummerserier och ett 26-procentigt innehav i Ucell. 2010 utökade Telia Sonera ägandet, via en option, till 96 procent. För det betalade Telia Sonera ytterligare 1 550 miljoner kronor. Totalt värderar det Ucell till drygt två miljarder kronor.
"Vad Takilant gjort med den köpeskilling som utbetalats, eller om det funnits någon koppling till andra personer i Uzbekistan har Telia Sonera inte någon vetskap om", skriver Telia Sonera.
Enligt Telialedningen följs löpande utvecklingen i landet:
"Vi är bekymrade över den senaste tidens utveckling av affärsklimatet i Uzbekistan. För några månader sedan förlorade den största operatören i landet MTS sin licens, och för några dagar sedan beslagtogs bolagets tillgångar av den uzbekiska regeringen. Det är något av det värsta som kan hända en teleoperatör, därför följer vi situationen noga", skriver kommunikationsdirektör Cecilia Edström.
Utöver de betalningar som Telia Sonera gjort till Talikant tillkommer ett innehav av 6 procent i Ucell, en andel som värderas till 495 miljoner kronor. Det blir totalt 2 245 miljoner kronor, avrundat alltså nära den siffra som Uppdrag granskning har.
Telia Sonera förnekar att företaget skulle vara föremål för någon schweizisk brottsutredning.
-Vi har över huvud taget inte blivit kontaktade av polis eller någon annan myndighet kring en brottsutredning i Schweiz, säger Cecilia Edström.