En speciell hörna ryms i ena hörnet av restaurangen, skymd vid sidan av baren. Från denna hörna har man möjlighet att sitta likt i en amfiteater sett till de upphöjda bänkarna. Matchen sänds då via projektor till en gigantisk bioduk. Runt om i lokalen finns även bilder från bland annat Boston Celtics.
Tydligt är att restaurangen har genomgått en rejäl uppfräschning och har även blivit utökad med några extra kvadratmeter. Lokalen upplevs luftig och trots att inredningen går
i mahogny med grönvita inslag blir det inte för tungt. Från taket lyser trendiga spotlights och de små typiska "båsen" för matgästerna är prydda med vita bordslampor på mässingsfot.
Menyn då? Helamerikansk även den, med rubriker på engelska med svensk översättning. Som förrätt valdes South Western shrimp cocktail och dip med nachochips. Men strax innan vi fick lov att beställa bjöds det överraskande på popcorn från en flätad korg. Trots att lokalen var så gott som fullsatt dröjde det inte länge förrän våra förrätter dök upp.
Räkcocktailen serveras ur en generös dessertskål på fot. I en skål bredvid serveras guacamolen. Tallriken, på vilken allt serveras från, innehåller också nachochips. Vid första anblicken upplevs nachochipsen något malplacerade till räkcocktailen. Men koriandern och chilin från cocktailen visar sig var en överraskande bra kombination till nachochipsen. Räkorna var av fin kvalitet och tillräckligt många för att anse denna rätt som väl prisvärd.
Även guacamolen, överraskade oss positivt, med sin krämighet och sitt bitvis omosade fruktkött. Nachochipsen, serveras ur en stor, flätad korg, på amerikanskt vis.
Såserna som tillbehör serveras ur små skålar
i plast. Plastskålarna ger inte riktigt samma känsla som riktigt porslin, men smakerna är ändå riktigt bra. Nachochipsen är rikligt kryddade med någon form av paprika/grillblandning och ett dip
i O’Learys egengjorda salsa, ger rikligt med både smak och krispighet. Enkelt, visst, men fasligt gott.
Några sällskap, både tjejer och killar strax under medelåldern, tjoar glatt och höjer armarna i ett segervrål. Några klinkande glas följer strax efter. Det är inget som stör, det höjer bara den redan goda stämningen i lokalen.
Vi försöker se vad som verkar vara O’Learys storsäljare på menyn och det råder ingen tvekan om att det är Boston Celtic Barbecue cheeseburger. Vi förstår varför. Hamburgaren serveras på klassiskt amerikanskt vis med krispiga pommes frites och coleslaw, med en bit saltgurka.
Hamburgaren lyfts några "trappsteg" med O’Learys egen barbecuesås som smakar härligt rökigt. Köttet i hamburgaren är dessutom välstekt, men utan att bli torrt. Denna rätt är även den väl tilltagen, med en stor portion pommes frites och massvis med
coleslaw.
Den andra huvudrätten stod ut som kvällens bästa rätt, enligt vårt tycke. Klassisk pepparbiff med gästens eget val av potatis. Rätten serveras på ett stort fat, med tillbehören snyggt och prydligt portionerade i småskålar. En liten grönsallad serveras vid sidan av med en dressing, som minner om den som tillhör en Ceasarsallad.
Köttet serveras precis enligt önskemål och är perfekt kryddat. Köttet är så mört att det inte är någon större utmaning att skära igenom det. En klick av kryddsmöret och tuggan är komplett. "Kling, kling", hörs det vid sidan om oss. Vi höjer våra glas, vi med, för detta var bland de bättre huvudrätter vi smakat på länge.
Även efterrätterna höll god klass och fick bra poäng
i protokollet. Den första, Key lime pie med tradition från Florida Keys har en tydlig smak av digestivekex i botten och en mjuk, fyllig smak av lime. Själva pajen är rätt så kompakt, eftersom den är gjord på kondenserad mjölk. En färsk bit vattenmelonskiva, en halv passionsfrukt och en liten kiwifrukt gör sig väldigt bra med sin friskhet till denna efterrätt.
Det enda som faktiskt drar ner rätten något, är grädden från sprayburk.
Den andra desserten, Winners combination, är en rätt komponerad med fyra olika små efterrätter. Här återfinner vi bland annat en bit av key lime pie och en bit brownie, som båda två tar slut alldeles för fort.
De färska frukterna på vattenmelon, passionsfrukt och kiwi uppskattades mycket och var också ett snyggt komplement till efterrätten, Winners combination. En vinnare, helt enkelt.