Med tanke på hur relativt stora skattesänkningar regeringen faktiskt har genomfört, och med tanke på hur hård oppositionens kritik mot dessa sänkningar varit, skulle man kunna tro att Sverige numera nästan är ett skatteparadis. Färsk statistik, redovisad i DN, blir då en nyttig påminnelse om hur det ser ut på riktigt.
Sverige har fortfarande högst marginalskatter bland OECD:s industrialiserade länder - 56,6 procent. En ambition som funnits i många olika sammanhang är "hälften kvar". En ur såväl principiell som praktisk mening vettig inställning när det gäller marginalskatter, men som alltså inte gått att förverkliga ens efter sex års borgerligt styre.
Om det är någon tröst finns det dock många länder som syndar nästan lika friskt som Sverige. I Danmark betalar medborgarna 55,4 procent marginalskatt och i Nederländerna 52. Även i ett land som Storbritannien är skattesatsen 50 procent.
Dessutom finns det många länder som höjer skatterna i finanskrisens spår. Spanien kan vara ett exempel, med sina 52 procent i marginalskatt. Och med 45 procents uttag är nivån i Grekland faktiskt densamma som i Tyskland - även om det kan diskuteras hur stor den faktiska uppbörden i det ekonomiskt vanskötta Grekland verkligen är.
När man talar om marginalskatterna är således marginalerna små! Fast det finns några riktiga skatteparadis, ibland i vår omedelbara närhet. I Polen är skatten 30 procent, i Estland 21 och Tjeckien kan med sina 15 procent skryta om lägst skatter bland de industrialiserade OECD-länderna.
I Sydeuropa ställer många förhoppningar till skattehöjningar, snarare än minskade offentliga utgifter. Men de som vill lära sig något om skadliga effekter av skattehöjningar kan gott vända sig till Sverige! Vi kan också peka på motsatsen. Det relativt goda tillväxtklimatet kan delvis tillskrivas de senaste årens skattesänkningar, låt vara från en hög nivå.
Inte ens kortsiktigt brukar vinsterna av skattehöjningar vara särskilt stora, eftersom allmänhetens köpkraft minskar i motsvarande mån. På längre sikt riskerar man företags- och kapitalflykt.
Vissa vill dock fortsätta att tillämpa gårdagens (misslyckade) lösningar på dagens problem. Följaktligen kommer Frankrike förmodligen att höja marginalskatten för höginkomsttagare till häpnadsväckande 75 procent. Ren symbolpolitik, för de totala skatteintäkterna blir måttliga för staten i vilket fall som helst. Däremot riskerar Frankrike kapitalflykt i den stund rika fransmän skriver sig utomlands.
Då är de nya demokratierna i Centraleuropa intressantare. Kanske kan det rentav bli så att exempelvis Polen och de baltiska staterna kommer att sätta framtidens standard för vad som är ett rimligt skattetryck?