-Vi vill se en tioårig skolplikt, men behålla det särdrag som är väldigt bra i svensk förskola.

I vissa kommuner går så många som vart fjärde barn inte i förskoleklass, påpekar han.

Tidigare har Moderaterna och Folkpartiet stött tanken på obligatorisk förskoleklass, medan Kristdemokraterna är skeptiska.

Damberg påpekar att erfarenheten visar att barn som gått i förskoleklass får det lättare i skolan. Därför ska den vara obligatorisk.

TT: Kan ni genomföra en sådan förändring om ni vinner nästa val, det vill säga har ni stöd av V och MP?

-Vi vill göra det. Jag tror att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för det egentligen, men tror att det bromsas av ett litet parti som heter Kristdemokraterna, säger Damberg.

Trots ett brett stöd i riksdagen för en obligatorisk förskoleklass har regeringen inte drivit frågan.

-Vi har ju i praktiken en tioårig grundskola. I princip alla barn går i sexårsverksamhet. Det är väl därför som det inte varit en prioriterad reform, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Han har däremot inget rakt svar på om dagens upplägg ska förändras, så att förskoleklassen omvandlas till årskurs ett. En förändring som alltså bland annat skulle innebära att ersätta förskollärarna med lågstadielärare.

-Det finns inga färdiga förslag på hur en sådan reform skulle utformas, om den skulle genomföras, säger Björklund.

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, ledamot i utbildningsutskottet, tycker att Socialdemokraterna fokuserar på fel sak.

-Obligatorisk förskoleklass är en ickefråga. 96 procent av sexåringarna går i förskoleklass. Några av dem som inte går där har börjat i årskurs ett direkt. Socialdemokraterna har ju presenterat det här förslaget jag vet inte hur många gånger, säger hon.

Rossana Dinamarca tycker att diskussionen i stället borde handla om fritidshemmen, där sexåringarna ju tillbringar en del av dagen.

Inte heller Miljöpartiet applåderar Socialdemokraternas senaste utspel. Gammal skåpmat, tycker Jabar Amin, ledamot i utbildningsutskottet, och syftar på att förslaget lyfts fram förr.

-Problemet för skolan är inte att en liten andel sexåringar inte går i förskoleklass. Det är att eleverna i de högre klasserna halkar efter. Det är där man måste sätta in stöten, säger han.

Lärarnas Riksförbund anser inte att förslaget räcker och driver linjen att lågstadielärare ska ansvara för undervisningen av sexåringarna.

-Det behövs naturligtvis även förskollärare och fritidspedagoger, men inriktningen ska vara att förskoleklassen blir grundskolans årskurs ett, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

Men hon ser inte att något riksdagsparti stödjer den linjen.

-Det verkar inte så, och man kan fråga sig varför. Internationellt ser man inte den här hybriden, utan barnen börjar i grundskolan tidigare. Det handlar om politiskt mod och vilja att ta det här steget, säger Fjelkner.

Förskoleklassen skiljer sig på ett par viktiga punkter från årskurs ett, förklarar enhetschef Ingrid Lindskog vid Skolverket.

-Sexåringarna jobbar inte efter kursplaner och kunskapskrav som när man börjar i årskurs ett. Väldigt ofta är det förskollärare som arbetar i förskoleklassen, eller förskollärare och grundskollärare tillsammans. Det är också en stor skillnad jämfört med årskurs ett.

Den stora förändringen för sexåringarna brukar vara flytten till skolans lokaler.

-Det finns inte reglerat i lag var förskoleklassen ska finnas, och det finns säkert några få grupper kvar i förskolan. Men det allra vanligaste är att förskoleklasserna är i samma lokaler som grundskolan. Däremot påminner arbetssätt om förskolan. Förskoleklassen är alltså ett övergångsår, en länk mellan förskola och grundskola, säger Lindskog.

Förskoleklassen är redan i dag vardag för den stora majoriteten sexåringar. Det saknas kartläggning av var den minoritet som inte går i förskoleklass finns i stället, det vill säga hur många som är kvar i förskolan och hur många som är hemma.

Skolverkets statistik visar att åtta av tio (83,3 procent) som arbetar i förskoleklass har en pedagogisk högskoleexamen. Majoriteten i denna grupp är förskollärare (57,3 procent), medan andelen lärare - läs lågstadielärare - är 19,3 procent. Övriga är fritidspedagoger/fritidsledare. En förändring som Lärarnas Riksförbund vill ha, med övervägande lågstadielärare som undervisar sexåringar, skulle alltså få långtgående konsekvenser för skolorna.