Videon är inte längre tillgänglig
Dagen efter skotten som dödat minst två personer är det ovanligt mycket folk på Muraregatan i Hageby.
Solen lyser från en klarblå himmel. Den lyser på de 22 radhusen i längan. Den lyser på grannarna som i morgonljuset står på sina trappor och pratar och den lyser på poliser och på allt yrkesfolk från press, tv och radio.
På en mur vid radhuslängan intill sitter en man som är upprörd till tårar av gårdagskvällens händelser. Han fingrar på sitt radband och berättar att han kände de män som dog här i går kväll.
– Nej, jag var inte här då. Men jag hörde talas om det och kom för att se om det verkligen kan ha hänt, säger han som inte vill att vi skriver hans namn.
Mannen säger att polisen hade fått meddelandet i förväg om att det skulle bli bråk. Det är ett rykte som han har hört och som han tror stämmer. Han har hört det från goda vänner som bor i närheten och som också känner familjen där två nu uppges vara döda.
Ett par husnummer ifrån det radhus dit gårdagskvällens gatukaos var koncentrerat bor 56-åriga Tommy Jonsson. Han beskriver gårdagskvällen som "enormt kaotisk".
– Jag och en vän satt och förberedde årsmötet för samfälligheten vi bor i. Det var nog precis vid tio som han skulle gå hem och vi upptäckte att det var bråk utanför.
– När jag såg min granne, en äldre man, ligga på trottoaren och bli slagen med påkar av yngre personer var min omedelbara instinkt att springa ut och hjälpa honom, säger Tommy Jonsson och tillägger sedan:
– Jag är så glad att jag blev inryckt av min kompis.
– Det var tur. För sen kom fem smällar när de sköt.
I längan finns såväl hyrda som friköpta radhus. Tommy Jonsson, som är ledamot i samfällighetsföreningen Haspens styrelse, beskriver kvarteret som lugnt och trevligt.
– Det bor många syrianer här, trevliga och duktiga personer, beskriver han innan han berättar att det under kvällen före var något 100-tal syrianer på gatan utanför.
Han säger att de stora bråk han sett på film och teve inte på något sätt liknade det bråk som han blev vittne till utanför sin ytterdörr.
– Gamla tanter, ungdomar och medelålders. Det var ett 100-tal syrianer ute på gatan och ett 50-tal som var inblandade i bråken. De slet varandra i håret, i kläderna. Slog varandra och försökte skydda personer ur sin egen familj, säger Tommy Jonsson.
– Jag ringde 112 men det gick inte att komma fram, det var väl så många som ringde.
Sedan polisen kommit fortsatte bråket en bra stund. Tommy Jonsson tror att polisstyrkan var tvungen att bli tillräckligt stor innan de kunde börja ingripa. Som van sportskytt är han oroad och upprörd över att personer med handeldvapen sprang omkring och sköt på öppen gata.
– Det är otroligt lätt att man siktar fel. Jag såg aldrig pistolerna, men jag hörde fem dova smällar, säger han.
Över polisens avspärrningsband står en man i 70-årsåldern, som också bor på Muraregatan, och pratar med en förbipasserande bekant.
– Min dotter ringde nu på morgonen och var precis förtvivlad efter att ha hört vad som hänt i radion. Men jag visste inget förrän jag kom ut här på morgonen och såg dom här banden, säger mannen och lyfter lite på avspärrningsbandet han står vid.
Han berättar att han hörde skotten när han såg på teve under måndagskvällen.
– Men det brukar vara några som skjuter smällare borta på Åkaregatan, så jag tänkte att det bara var det jag hörde, säger han som gick och lade sig utan att vara medveten om händelserna på framsidan av hans hus.
Liksom andra NT pratar med förklarar mannen att radhuslängan där han bott sedan 1970-talet ligger i ett lugnt kvarter och att det inte brukar vara något bråk. Den gångna påskhelgen har dock varit lite stökig, enligt mannen.
– Vi hörde hela helgen att det var ett jävla liv och att grannen där det här inträffade pratade högt i telefonen. Men det som jag nu fått höra har hänt. Det är ju verkligen inget man räknar med.