Transportstyrelsen utreder just nu om det kommer att behövas färre lotsningar inom sjöfarten i framtiden. Det gör myndigheten när den ser över den så kallade lotsplikten. Alltså regler som säger att fartyg som är längre än 70 meter, är bredare än 14 meter eller har ett havsdjup som är mer än 4,5 meter måste ha en lots ombord.

– Nuvarande regelverk för lotsplikt har i stort sett varit oförändrat sedan lotsplikten infördes 1983. Transportstyrelsen har som mål att ha tidsenliga regler som möjliggör samhällets utveckling och det är därför naturligt att vi med jämna mellanrum ser över våra regler och anpassar dem efter dagens och framtidens förutsättningar, säger Andreas Holmgren, sektionschef på Transportstyrelsen.

Enligt Andreas Holmgren är det inte alls säkert att översynen av reglerna kommer att betyda färre lotsar eller lättnader av regler generellt.

Artikelbild

| Arbete. En lotsbåt på väg att angöra ett större fartyg. Bilden är från 2015.

– Målet med reglerna är att resurserna för lotsning ska användas där behovet är som störst och att en riskvärdering av lotsleder, fartygstrafik, last och fartygets utrustning och konstruktion ska ligga till grund för bedömning av behovet av lots. Eftersom översynen inte ännu är klar kan det betyda att det kan bli både lättnader och hårdare krav på att anlita lots beroende på aktuell farleds och fartygs riskbidrag. Vårt mål är att lotsning i större utsträckning kommer ske där behovet är som störst, säger han.

Ola Hjärtström är marknadschef på Norrköpings Hamn AB. Han kan inte se en minskning av antalet lotsar under en överskådlig framtid. Samtidigt tror han att ett modernare regelverk skulle underlätta för lotsverksamheten att hålla en hög service- och säkerhetsnivå mot den sjöfart som har fortsatt behov av lots.

– Vi välkomnar den översyn som görs för att skapa modernare lotsregler. Med tanke på sjöfartens och fartygens utveckling är det viktigt att skapa lotsregler som inte bara utgår från ett traditionellt mått på fartygets längd, utan som också tar hänsyn till saker som farledens utformning, fartygens egenskaper och besättningens kompetens och erfarenhet av området, säger han.

Ett skäl till att minska antalet lotsade fartyg skulle kunna vara ekonomiska skäl. Lotsning kostar pengar för rederierna. Men enligt Andreas Holmgren handlar inte översynen av reglerna om ekonomi.

Artikelbild

| Bra. Ola Hjärtström, marknadschef på Norrköpings Hamn, tycker att det är bra att det görs en översyn av lotsreglerna.

– Vår översyn av reglerna för lotsplikt grundar sig inte ur ett ekonomiskt perspektiv. Vårt mål är att våra framtida regler ska vara väl avvägda mellan säkerheten, miljön och tillgängligheten och att den risk som ett fartyg utgör när den seglar i våra farvatten ska vara grunden för om en lots behövs eller inte.

Patrik Wikand är ordförande i Lotsförbundet. Lotsförbundet tillhör Saco-förbundet SRAT (Fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning). Han och förbundet är oroliga för vad översynen kan leda till.

Artikelbild

| Säkerhet. Farleden in till Norrköping har gjort både bredare och djupare. – Allt för att skapa säkrare sjöfart, säger Ola Hjärtström.

– Vi är oroliga för den situationen som kommer att bli om färre fartyg tar lots. Det innebär ökad samhällsfara. Vi har redan idag på många lotsplatser problem med icke lotspliktiga fartyg som ur sjösäkerhetssynpunkt negativt påverkar övrig trafik.

Förbundet anser också tankesättet och metodiken i lotspliktsutredningen riskerar att undergräva sjösäkerheten på ett farligt sätt. Man tycker att lotsarnas erfarenhet inte finns med i beräkningarna i översynen. Så här skriver man i ett uttalande:

– Till våra kuster kommer all världens nationaliteter med skiftande kunskapsnivåer om vad säker fartygshantering är. Lotsarna har på respektive lotsplats runt om i Sverige riktat upp fartygshanteringen så att den kan ske på ett sjösäkerhetsmässigt tillfredsställande sätt. Detta är ett mycket komplicerat arbete i respektive lotsgrupp. Arbetet bygger på mångårig erfarenhet som lots.