Men det är inte med den vanliga glädjen Jonas Karlsson släpper ut dem. I skogarna mellan Hällestad och Borensberg finns ett vargpar som etablerat ett revir och kanske nu föder en ny kull. I juli 2011 fick han 22 får ihjälbitna av varg.

– Risken är väldigt stor att det kommer att hända något, min fru drömmer mardrömmar om det, säger Jonas Karlsson.

Hittills har vargarna rivit minst ett par älgar i området och det finns gott om dovhjort och vilt, men nöjer de sig med det? Fåren är trots allt ett väldigt lättfångat byte.

Artikelbild

| Idyll. Två lamm i trygghet hos sin mamma. Fem trådar skyddar dem.

Redan 2012 började Jonas Karlsson att sätta upp rovdjursstängsel runt närmare 20 hektar naturbeten, men det räcker inte för alla fåren. Många kommer att gå med betydligt sämre skydd. Naturbeten längst bort, som ligger mitt i skogen, kommer han att undvika.

Vi besöker ett par områden där fåren betar fridfullt i en flödande majsol. De omgärdas av rovdjursstängsel med fem trådar, som ska hålla vargen borta. Den nedersta tråden ska vara högst 30 centimeter ovan marken.

Det kan låta bra och enkelt med att sätta upp rovdjursstängsel. Jonas Karlsson har en annan syn på det, trots dagens bidrag med 50 kronor metern, vilket är ungefär halva kostnaden. Hur bidraget såg ut när han satte upp stängsel minns han inte.

Grovt uppskattat har han cirka åtta kilometer rovdjursstängsel. Det är inga platta ytor utan kuperade och flikiga, vilket drar mer stängsel. Det är 8 000 meter gånger 50 kr i egen kostnad om han skulle sätta upp det idag.

Artikelbild

| Rovdjursstängsel. Närmare 20 hektar av Säterborgs fårbeten har stängsel med fem trådar.

– Bidraget får jag när stängslet godkänts av länsstyrelsen. Vem har råd att ligga ute med så mycket pengar?

Till det kommer arbete och skötsel. Jonas Karlsson ägnade nästan all fritid under ett år att sätta upp vargskyddet.

Artikelbild

| Fårhage. Det är många får som betar i hagarna runt Sätersborg, som mest 800 till 900 med alla lamm.

– Jag höll på att gå in i väggen.

Med bidrag förbinder man sig också att underhålla stängslet i fem år, vilket bland annat innebär att gräset under nedersta tråden måste hållas borta. Det blir många kilometer med trimmern. Om gården byter ägare måste den nye ägaren fortsätta underhålla stängslet. Om inte riskerar man att få betala tillbaka hela eller delar av stödet.

Artikelbild

| Rovdjurssäkert. Här ser man tre av de fem trådar som ska skydda fåren mot varg.

I den situationen befinner sig Jonas Karlsson, vars arrende går ut om två–tre år. Det är en av orsakerna till att han inte kommer att begära mer bidrag.

– Jag hinner inte sköta dem, säger han.

Artikelbild

Utöver de 20 hektar med bidrag, har han satt upp stängsel runt flera hektar på egen bekostnad, en del med fyra trådar. Skulle han vilja komplettera det med en femte tråd och söka bidrag måste han riva det gamla och sätta upp helt nytt.

– Nya staket kommer jag att sätta upp i form av fårnät kompletterade med ett par trådar med el. Det blir som ett godkänt rovdjursstängsel, säger Jonas Karlsson.

Trots problemen tycker Jonas att länsstyrelsen ändrat attityd och förstår fårböndernas problem bättre nu.

– De har förstått att det inte bara är att sätta upp rovdjursstängsel, säger han.

Efter attacken 2011 övervägde Jonas att sluta med fåren och bara satsa på nötkreatur. Den tanken finns fortfarande långt där bak.

– Jag gillar nötkreaturen också, men det är fåren som är det stora intresset. Gotlandsfåren har vi avlat i 30 år.

I gårdsbutiken finns vackra fårskinn och andra ullprodukter, som vittnar om intresset. Jonas och hans fru Malin har också priser från flera års tävlande i skinn-SM.

Men nu finns vargen ständigt närvarande i deras tankar.

– Kanske står de och tittar på oss just nu, säger han när vi blickar ut över fårhagen.