– Det känns tryggt att första steget är taget och att det nu finns kunskap för att förhindra större miljöproblem och för att börja planera sanering av gamla avfallsdeponiområdet. Så vårt unikt vackra och fina Rejmyre inte får framtida problem med detta, säger Ulf Rosén dagen efter att tidningen har presenterat en sammanfattning av den förundersökning som gjorts av marken runt omkring glasbruket.
Mark som ägs av Finspångs kommun och som använts som avfallssdeponi av glasbruket och allmänheten från tidigt 1800-tal fram tills mitten av 1980-talet.
I området beräknas det finnas 100 ton metall upplagrat. Bland annat handlar det om höga halter av bly och arsenik. På flera platser överskrids haltgränsen för farligt avfall, vilket gör det direkt hälsofarligt att vistas på de platserna.
– För att förtydliga så är det mark bakom glasbruket som är förorenad. På marken som är vid framsidan av glasbruket och på alla områden där besökare har tillträde till finns inte dessa problem. Den förorenade marken är inom inhägnat område och inga obehöriga har tillträde. Området ska nu ytterligare säkras så allmänheten inte kommer in, förklarar Rosén.
De nya ägarna med Ulf Rosén i spetsen tog över glasbruket för ett drygt år sedan.
– Miljöundersökningen som gjorts kostade cirka 500 000 kronor och är finansierad genom en del av de pengar som de nya ägarna köpte glasbruket för 2015. Att en undersökning av marken utförts är oerhört viktigt för att ha kunskap och kontroll över att inte miljögifterna sprids vidare och för att senare kunna säkra deponin eller kanske nödvändigt sanera genom att forsla bort jordmassor till säker deponi.
Rosén berättar att i Småland har man kommit längre med sanering av flera gamla glasbrukstomter. På Pukeberg i Nybro ska man till exempel nästa år gräva bort alla jordmassor till tre meters djup vid gamla tippen och sen fylla på igen med ren jord, till en kostnad av 58 miljoner kronor som betalas av Naturvårdsverket.
Mycket har också hänt i glasbruksfastigheten i Rejmyre under året.
– Den har sanerats på alla gamla kemikalier som inte längre används, så att den nu är ”ren”. Arbetet har utförts av ett företag som är specialister på saneringar. Idag har glasbruket mycket miljövänlig verksamhet. Där finns elektriska smältugnar, vi använder oss av blyfri kristall, vi har inga utsläpp, vi undersöker också möjligheterna till slutet system för disk–och slipvatten, berättar Rosén.
Har ni inget avfall i produktionen?
– Jo, en liten del av spillet som blir av glaset, glasskärven. Det mesta kan vi återanvända och bara smälta om, men en mindre del av glasskärven kan vi inte smälta om. Det lägger vi först på en gjuten platta och transporterar sedan till en återvinningsanläggning som tar hand om glaset. Idag smälter vi en blyfrikristall, så glasskärven innehåller heller inte längre de farliga tungmetaller som förr i tiden. Vår verksamhet är också noga kontrollerad av Miljö-och hälsoskyddsinspektörer från Finspångs kommun, berättar Ulf Rosén.