KRÖNIKA 2018, tjugohundra-arton eller tvåtusen-arton, det kvittar hur det skrivs eller uttalas, nu är i alla fall det nya året här.

Det nya årets föregångare har för mig inte haft mycket gott med sig, jag har mest bara gått och väntat på att det skulle ta slut så det nya året med alla sina möjligheter kunde blåsa in och föra bort allt ont som föregångaren skapat mig.

Jag har en viss tro på vidskepelse, jag lägger aldrig nycklar på ett bord, går aldrig under en stege och fasar över om en spegel går sönder.

Nu har jag fått en tro på att vart elfte år av de jag lever vill mig illa.

Det hela startade 1995, det är ett år som jag inte vill leva om, ett år där jag inte mådde bra. Jag tänkte inte så mycket på att jag upplevde det året som hemskt förrän 2006 stormade in och stora händelser satte spår i mig.

När nu 2017 visade sig vara det år som för mig har inneburit en stor förlust, sorg och smärta, har jag börjat fundera.

Hur kommer 2028 se ut? Det året kommer jag fylla 60 år och det året ligger exakt elva år efter 2017.

Varför ser jag bara det onda som händer mig? Varför ser jag inte de där åren som ger mig så mycket positivt?

För de finns där någonstans, det vet jag, bara det att jag har svårt att hitta dem.

Så typiskt, att fokusera på besvikelser och negativa händelser, när det även finns så mycket positivt som händer. Varför då hänga upp sig på de negativa händelserna? Jag är bra på att tala om för andra att fokusera på det positiva men när det gäller mig själv är jag inte lika bra på det.

Men nu är det nya året här och jag längtar efter att få komma igång med det. Inga nyårslöften ger jag, det tror jag inte på, men det är ju egentligen samma sak som att jag nu tror att bara för att siffran sju är ändrad till åtta, så vänder mina motgångar sjuan skapat och åttan fixar till allt det onda, bara så där. Bara för att det blir ett nytt år händer förändringar i mitt liv.

Visst, ett nyårslöfte är en insats jag själv måste göra, jag gör ett aktivt val, medan mitt öde styrs av tillfälligheter som jag inte aktivt väljer.

Men i stort är det samma sak, ett datum och nu ändras mitt liv, eller?

Det nya året kommer medföra att jag när som helst kommer att bli farmor igen, för tredje gången. Gubben och jag kommer att ställa till med fest för att fira att vi tillsammans har blivit ett sekel. Jag har stora förhoppningar att man ska hitta orsaken till att mina ben värker, även att man kan hitta orsaken till min kära hunds skada och till sommaren vet jag att jag ska få gå på ytterligare en stor fest.

Nu är jag säker, 2018 kommer bli ett underbart år. Jag önskar alla ett riktigt härligt 2018!