Allmänhetens fiske av signalkräfta i Vättern ska begränsas till två helger om året i stället för fem, enligt förslaget. Samtidigt kommer betydligt färre personer än i dag kunna sälja eller ge bort okokta signalkräftor, om förslaget blir verklighet.

Ju fler okokta kräftor det finns i omlopp, desto större är risken för att de hamnar i andra vatten, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald och områdesskydd på Havs- och vattenmyndigheten.

Invasiv art

Det är sedan tidigare förbjudet att sätta ut och odla signalkräftor. För att fisket ska kunna fortsätta måste reglerna skärpas, bedömer myndigheten. Signalkräftan finns med på EU-listan över invasiva arter och fisket får bara fortsätta om risken för spridning av signalkräfta kan minimeras.

Förslaget, som nu ska ut på remiss, innebär att både fiske och försäljning av okokta signalkräftor förbjuds norr om Dalälvens avrinningsområde inklusive Malungs och Älvdalens kommun samt på Öland och Gotland.

Så man ska inte få sälja okokta signalkräftor i butik i Östersund till exempel. Det har man kunnat tidigare och det har inneburit en ganska stor risk, säger Sofia Brockmark.

Försäljning begränsas

Söder om Dalälven begränsas också försäljning och byteshandel med okokta signalkräftor: Bara de som antingen har personlig fiskelicens eller är näringsidkare med egen fiskerätt får sälja, byta eller ge bort okokta signalkräftor, enligt förslaget.

Målet är att stoppa spridningen av signalkräftan i Sverige eftersom den sprider kräftpest, som i sin tur slår ut den inhemska flodkräftan. Signalkräftan härstammar ursprungligen från USA och Kanada och började importeras för 50 år sedan. Nu finns den i över 4 000 vattendrag och samtidigt har mer än 97 procent av svenska bestånd av flodkräfta slagits ut av kräftpest.

Man ska inte se det som att det är kört, utan man ska fortsätta att jobba för flodkräftan, säger Sofia Brockmark.