Läsandet är en process där första steget är att knäcka läskoden, alltså förstå bokstävernas ljud och kunna sätta ihop dem till ord. Sedan gäller det att också förstå vad orden och meningarna betyder.

Inför förra året bestämde sig de då styrande partierna i Norrköping att lägga tre miljoner kronor på en lässatsning för att ge fler elever möjlighet till godkända betyg.

– Vi fick i uppdrag att se vad vi kunde göra åt de elever som låg i nederkanten på avkodningstestet som genomförs i årskurs 2, berättar Åsa Järnvall, specialpedagog på Centrala elevhälsan.

Forskning visar att 45 minuters individuell lästräning, tolv veckor i sträck, två terminer efter varann ger goda resultat.

I Norrköping fick det bli 30 minuter per dag under åtta veckor på vårterminen och så samma sak under höstterminen.

Första året var åtta skolor med - skolor som hade flera elever som hade svårt med läsningen i trean och fyran.

– För att kunna visa på resultat bestämde vi hur träningen skulle genomföras på skolorna. Vi sade att så här ska ni träna, säger Åsa Järnvall.

Materialet från forskningsstudien användes. Det är väldigt strukturerat och med mycket bilder. I början fanns lärare som inte gillade det. En och annan tyckte det var tråkigt. Men det gav resultat.

– Många elever ökade enormt i sin läsning, konstaterar Åsa Järnvall.

När eleverna följdes upp efter ett halvår visade det sig att de yngsta eleverna låg kvar på de goda resultaten, men de äldre eleverna tappade igen när träningen upphörde. Åsa Järnvall tror att de hade byggt upp ett motstånd efter att redan ha misslyckats och kanske tappat självförtroendet.

– Läsandet blev inte lustfyllt för dem.

Därför beslutades att den intensiva lästräningen ska sättas in redan i årskurs ett. Det går att tidigt se vilka elever som riskerar att få det svårt med läsningen.

– Vi ser till att eleverna blir goda avkodare, säger Åsa Järnvall.

Sedan handlar det om det som hon kallar god läskondis – att läsandet går lätt, att eleven verkligen förstår vad hen läser och kan diskutera kring det, får den riktiga läslusten.

Där har föräldrarna en stor roll att spela.

– Jag skulle vilja att föräldrar förstod hur viktigt det är att prata mycket med sina barn och att läsa för dem. Den enskilt viktigaste faktorn för att klara skolan är ordförrådet. Det är samtalet som skapar ordförrådet och lusten att kommuniceras.

Lässatsningens andra år är snart avslutat med goda resultat. Satsningen fortsätter nästa år.

Anna-Karin Grunnesjö är lärare och så kallad läspilot på Norrköpings Montessoriskola. Det betyder att hon har i uppdrag att bevaka frågor om läsande och skrivande och förmedla till exempel ny forskning till sin kollegor.

Hon konstaterar att skolan nu har fått extra resurser för att kunna ge elever i årskurs 1 individuell lästräning, vilket inte har varit möjligt tidigare. Hon minns att det fanns kritiska röster mot att modellen är tråkigt.

– Men eleverna tycker inte det, säger hon.

Eftersom hon också gör läs- och skrivutredningar ser hon modellen som ett bra sätt att förebygga läs- och skrivsvårigheter och ett sätt att tidigt upptäcka elever som behöver extra stöd och anpassningar på olika sätt.

– Vinsten är att barnen inte behöver misslyckas och förlora självförtroendet. De får lyckas, säger hon.