Videon är inte längre tillgänglig
Under onsdagen avslutades den arkeologiska förundersökningen av den delvis skogsbevuxna kullen bakom förskolan Murklan i Brånnestad.
– Ett av de roligaste ställen jag har undersökt på riktigt länge. Gott om väl bevarade lämningar som tyder på att det legat en by här.
Projektledaren Nina Balknäs från Arkeologgruppen AB var eld och lågor när hon summerade den senaste veckans undersökning av vad som döljer sig i marken. Hennes team har arbetat på uppdrag av länsstyrelsen för att historiskt säkerställa marken innan Norrköpings kommun – eventuellt – gör någonting av den. Enligt detaljplanen är det ett område för "allmänt ändamål" och kommunen skulle således exempelvis kunna bygga en förskola på platsen. Några konkreta planer finns dock inte i dagsläget.
– Nu ska vi summera förundersökningen, fortsatte Nina Balknäs, men redan nu lutar det åt att vi föreslår länsstyrelsen en fullskalig utgrävning. Vi har gjort fynd från olika tidsskikt, ända från såväl vikingatiden som järnåldern.
Redan i samband med att Kungsängsleden byggdes 1980 hittades spår från järnåldern på platsen. Man har också hittat gravar och alldeles intill den nuvarande undersökningsplatsen finns ett stort gravfält med åtminstone 85 gamla gravar.
– Det här är det riktiga Gamla Smedby, sa Nina Balknäs. Stadsdelen på andra sidan Kungsängsleden som brukar kallas Gamla Smedby i folkmun är egentligen ett nyare Smedby. Den här platsen omnämndes i skrift redan 1401 och den äldsta kartan över området är från 1703. En spännande plats.
Rena landsbygden då, en bra bit utanför stadskärnan.
De olika tidsskikten på platsen har gjort undersökningen särskilt utmanande. En del av det man hittat i marken har dessutom inget större historiskt värde. Nina Balknäs berättade om lämningar av allt från cementbitar till gamla tandborstar. De två gamla gårdstomterna man stött på representerar ett högre arkeologiskt värde, precis som Östersjökeramiken med kopplingar till sena vikingatiden eller 1200-talet.
Tillsammans med kollegan Karin Sundberg har Nina Balknäs betat av valda delar av området. Claes Gustafsson har, med sin grävare, skapat ett antal fåror i jorden där studierna skett på närmare håll. Allt, från skikten i marken till de enskilda fynden, har dokumenterats och ska i nästa skede användas som argument för en "riktig" utgrävning.