Videon är inte längre tillgänglig
Det var becksvart och kallt när Nordiska Asa-samfundet höll sitt första officiella alvablot vid hällristningarna i Fiskeby. Ett tjugotalasatroende män och kvinnor i olika åldrar samlades runt en ensam brasa för att åkalla fornordiska gudar som Oden, Tor, Heimdal och Hel.
– Vi åkallar gudarna och naturens krafter. Det är olika gudar beroende på vilken typ av blot man har. De representerar olika saker. Vi har 147 gudamakter totalt, om jag inte missminner mig, berättar Stenar Sonevang, som är talesperson för Nordiska Asa-samfundet.
En viktig del av blotet är också att hylla de döda genom att skåla för dem. Helst med mjöd eller öl ur ett dryckeshorn. En efter en fick enskilda deltagare höja sitt glas eller dryckeshorn för hedra en bortgången vän eller familjemedlem, varpå de övriga deltagarna svarade "hell" i kör efter hyllningen.
Den mest centrala rollen vid ceremonin hade Anette Carlsson. Hon är gydja, en sorts prästinna som förrättar bloten. Och hon var antagligen den som frös minst i sina ceremoniella, fornordiska pälskläder.
– Förr vandrade gydjorna från by till by och höll i ceremonier och det var oftast kvinnor som var gydjor. De män som höll i ceremonier klädde faktiskt ut sig till kvinnor i klänningar, men bara under själva ceremonin, berättar Anette Carlsson.
Att alvablotethölls just vid hällristningarna i Fiskeby har också sin speciella anledning.
– Det är en gammal offerplats. Våra förfäder har blotat just på den platsen under bronsåldern och det är på sådana platser vi känner störst samhörighet med dem, säger Stenar Sonevang.
Vad känner du att blot ger dig, personligen?
– Flera saker. För det första så kommer jag närmare mina förfäder och jag känner tyngden av mitt arv. Vi är ju alla summan av tusen generationer. Det är en svårdefinierad känsla. Om man inte vet vart man kommer ifrån så vet man inte vart man är på väg, säger Stenar Sonevang.
Det var först i våras som Asa-samfundet erkändes som trossamfund av kammarkollegiet. Det var ett viktigt framsteg för samfundet, menar Stenar Sonevang, som tror att asatron kommer att växa i Sverige.
– Det har växt väldigt fort. Det finns ett sug efter asatron och vi har redan över 5700 gilla-markeringar på Facebook, trots att vi inte funnits så länge.
Hoppas ni att asatron blir en ny statsreligion i framtiden?
– Vi är opolitiska och tycker att det är bra att vi har ett sekulariserat samhälle, som vi har idag. Däremot hoppas vi kunna bli en accepterad del av det offentliga rummet, avslutar Stenar Sonevang.