Under tisdagskvällen gästade han Arbetets museum för att hålla ett seminarium på temat sänkta ingångslöner.
Livet påverkas
Tillsammans med Shadé Jalali har han, på uppdrag av Arena idé, en tankesmedja som står nära fackföreningsrörelsens idéer, undersökt vad som skulle hända med samhället om lägstalönerna sänktes. Rapporten undersöker också hur livet påverkas för dem som ska leva på lönerna.
Den skrevs första gången 2013, men i och med att argumenten för sänkta ingångslöner blossat upp på nytt, har undersökningen uppdaterats med nya siffror och satts i ett nytt sammanhang.
– Tidigare handlade det om att sänka lönerna för att få in kvinnor eller unga på arbetsmarknaden. Nu används sänkningarna som ett integrationsargument, säger Per Lindberg.
Tillbaka till Fattigsverige
Rapportens uträkningar visar att med en 25 procentig lönesänkning hamnar de flesta hushåll på minus. Lägger man dessutom till faktorer som osäkra anställningar, deltidsarbete och dyra andrahandskontrakt, kan det handla om tusenlappar som saknas varje månad.
– Det blir en tillbakagång till Fattigsverige, säger Per Lindberg.
Ingen debatt
En annan fråga som lyftes under kvällen var den om huruvida det är möjligt att sänka lönerna för arbetslösa, utan att hela arbetsmarknaden påverkas.
Per Lindberg tror inte det. Han tar exemplet med en person som packar kundens varor i kassar.
– Det är rimligt att tänka sig att arbetsgivaren kommer att skyffla över även andra, redan existerande, enkla arbetsuppgifter på den lågavlönade personen.
Åhörarna var inne på samma spår.
– Sänkta löner för de med utländsk bakgrund är bara ett sätt att sänka lönerna generellt, hördes en röst.
Alla var vid seminariets slut överens om att exempelvis utbildningsinsatser, för att matcha nyanlända med de jobb som faktiskt efterfrågas, är en bättre strategi för hela samhället. Någon debatt om huruvida sänkta ingångslöner handlar om lönedumpning eller ett sätt för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden, blev det således inte.