Farligt gift rinner i dike mot Glan

Både marken och grundvattnet kring militärens gamla brandövningsplats på Bråvalla är kraftigt förgiftade av det brandskum som användes, när man övade.

Visste inget. Den här bilden är från 1988 när F13 fortfarande fanns kvar. Inte visste man då vilka miljögifter man släppte lösa när flottiljens personal hade brandövning.

Visste inget. Den här bilden är från 1988 när F13 fortfarande fanns kvar. Inte visste man då vilka miljögifter man släppte lösa när flottiljens personal hade brandövning.

Foto: Michael Svensson

Norrköping2015-04-16 13:16

Giftet består av flera olika så kallade perfluorerandealkylsyror (se faktaruta).

Speciellt allvarligt är att det förgiftade grundvattnet rinner i sydlig riktning mot Norrköpingsbornas stora ytvattentäkt, Glan.

Nyligen avslutades en miljöteknisk undersökning vid övningsfältet beställd av Försvarsmaktens miljöprövningsenhet och genomförd att miljökonsulten Niras i Linköping.

För några år sedan kom larm om att dricksvattnet i Kallinge i Blekinge innehöll farligt höga halter av ämnet. Man misstänkte då att F17:s övningsfält låg bakom. Det gjorde att Försvarsmakten fattade ett beslut om att undersöka alla gamla brandövningsplatser. F13 vid Bråvalla är en av dem. Övningsfältet användes mellan 1943 och 1994.

Och misstankarna har alltså bekräftats. Även om dricksvattnet för Norrköpingsborna inte är påverkat annat än mycket marginellt enligt de mätningar, som Norrköping vatten och avfall gör kontinuerligt är det oroande med starkt förorenat grundvatten så nära en vattentäkt. Samt att prover visar att ytvattensamlingar i närheten påvisar höga värden av PFOS.

Försvarsmakten har därför beslutet att gå vidare och utvidga undersökningarna kring Bråvalla nu i vår. De mätningar som gjorts hittills har varit begränsade till områden på eller i direkt anslutning till övningsfältet. Bland annat finns brunnar i området som kan ha påverkats.

Norrköpings kommun och länsstyrelsen har fått undersökningen för kännedom men det är Försvarsmaktens ansvar att undersöka och ta hand om föroreningarna, även om kommunen numera äger marken vid Bråvalla. Den så kallade Generalläkaren är tillsynsmyndighet för miljöarbetet inom försvaret. Vi har pratat med miljö- och hälsoskyddsinspektör Malin Höök där:

– Än så länge avvaktar jag eftersom man tar frågan på största allvar. Min roll är mer att stötta det vidare arbetet. Det stora problemet är att det inte finns någon säker saneringsmetod någonstans i världen för de här ämnena. Riskbedömningen är också svår att göra eftersom vi i Sverige inte har några riktvärden att hålla oss till. Sveriges Geologiska institut har nu fått regeringens uppdrag att ta fram riktvärden både för mark och grundvatten och det arbetet ska presenteras i höst. Först därefter vet vi hur och om vi kan gå vidare, säger Malin Höök.

Niras har tagit grundvattenprover vid sex olika punkter inom området. I fyra punkter överskreds de av Livsmedelsverkets uppsatta så kallade åtgärdsgränser för haltsumman av PFAS i råvatten och dricksvatten med råge. Två klarade gränsen.

När det gäller ytvattenproverna var båda mycket kraftig påverkade. Det handlar om en fördröjningsdamm och ett dike som mynnar i Glan.

Fördröjningsdammen innehöll 28 000 nanogram per liter vatten och diket 12 000 nanogram per liter. Niras konstaterar:

– Naturvårdsverket anger ett riktvärde på 30 000 ng/l avseende inlandsvatten. Detta riktvärde bör dock betraktas som högt och kan jämföras med EU:s föreslagna riktvärde på 0,65 nanogram per liter.

Däremot tror Niras inte att det är övningsfältet som ligger bakom den föroreningen eftersom sammansättning är en annan. Vart den kommer ifrån måste alltså också utredas.

Malin Höök hos Generalläkaren igen:

– Detta är ännu ett sådant ämne som jag brukar kalla ojdå-ämne. Först i efterhand tar vi reda på hur farligt det faktiskt är. Mänskligheten är inte rolig att ha att göra med, säger hon med en suck.

Vad handlar det om?

Perfluorerade organiska ämnen (PFAS) har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). I jord och grundvatten vid Bråvalla finns både sorterna med men också en rad andra högfluorerade ämnen.

PFOS

PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. Det innebär att PFOS inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.

PFOA

PFOA (perfluoroktansyra) bryts inte heller ned i naturen, det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa.

PFOA har satts upp på EU:s kandidatlista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (substances of very high concern). Orsaken är att de är mycket persistenta och mycket bioackumulerande.

Källa: Kemikalieinspektionen

Ämnena, som inte bara förekommer i brandskum utan också i otaliga varor som omger oss dagligen, har alltmer kommit i fokus när det gäller föroreningar i mark och vatten. PFOS-problematiken i dricksvatten har av ledande forskare i Sverige utpekats som ”den allvarligaste kemikalieolyckan i Sverige i modern tid”, där utredningar bl a indikerar att mer än 3 miljoner svenskar kan vara överexponerade för PFOS via sitt dricksvatten.

Källa: WSP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om