Det var här, i delfinariet i Kolmårdens djurpark, som idén först uppstod.

– Jag satt och tittade på delfinshowen och såg hur de drog i väg med världens fart. Så jag gick hem och googlade lite: en delfin kan med under en hästkraft komma upp i 32 knop. Det är helt sanslöst. Efter det gjorde jag min första prototyp, av ett bildäck, säger Thomas Jemt, uppfinnaren bakom fenorna.

Till nästa sommar hoppas han att de första utombordarna med fenor ska kunna säljas. En handdriven variant, tänkt som ett alternativ till åror, finns redan färdig för produktion. Delfinerna på Kolmården har en viktig del i arbetet.

Artikelbild

| Så här ser en av fenorna som Thomas Jemt har tagit fram ut. "Jag ger mig inte. Målet är att kopiera delfinen till femtio procent", säger han.

– Det här är mer komplicerat än vad man tror. Många ser fenan på en motor och skrattar lite, men det är precis som med en flygplansvinge – det gäller att komma fram till exakt rätt utformning så att den inte "stallar", säger Thomas Jemt.

Mats Amundin är forskningschef på djurparken. Han ser flera positiva miljöaspekter med tekniken och hoppas att den ska ge både minskade utsläpp och minskade bullernivåer. Fenan slår bara 60 gånger per minut, och låter därför inte alls lika mycket som en propeller. Och det med en utlovad lägre energiförbrukning.

– Tänk att du ersätter motorerna på alla fraktfartyg som trafikerar Atlanten med en sådan här: dels kommer det att bli tyst, dels kommer du att spara miljarder i dieselutsläpp. Och den dieseln är dessutom väldigt skitig, den sämsta sorten, säger Mats Amundin.

Världshaven trafikeras hårt i dag – med en konstant bullermatta som effekt. Det får flera negativa effekter för havens djurliv, och kan till exempel försvåra deras kommunikation.

Artikelbild

| Det var delfinerna i delfinariet som först gav Thomas Jemt idén – en effektivare båtmotor, med fena.

– Du kan inte uppleva tystnad i havet i dag, så mycket trafik är det. Ljud i vatten reser längre och dämpas mycket mindre än ljud i luft. En blåval på nordpolen kan prata med en blåval på sydpolen. Så det är svårare att vara ett hörande djur under vattnet än det är på land, säger Mats Amundin.

Till fraktfartygens larm tillkommer dessutom annat oväsen som människan släpper lös.

Artikelbild

| Axel Hedin (till vänster), fem, och Erik Hedin (till höger), tre, provar tekniken i minibassängen på delfinariet.

– Fundamenten till vindkraftverk till havs slås i med jättestora släggor. Det har fått tumlare att helt lämna de områdena. Det tar sedan flera år innan de kommer tillbaka. När man letar efter olje- och gasfickor på havsbottnen använder man pulsljud. Hamnar djuren för nära blir de helt döva. Delfiner som inte hör kan inte leta mat och dör av svält.

Skulle fenmotorn bli succé hamnar vinningarna hos Thomas Jemts bolag Dolprop – det är de potentiella miljö- och natureffekterna som blir vinsten för djurparken.

Artikelbild

| Att testa sig fram till den perfekta fenan har varit en lång process. "De har legat i saltvatten och testats med uv-ljus", säger uppfinnaren Thomas Jemt.

– Det här är ett projekt som är klockrent för oss, säger Mats Amundin.