När stadsplaneringsnämnden sammanträder nästa vecka lämnar projektledaren Fredrik Wallin en rapport om det aktuella läget en bit in i "utvecklingen av en attraktiv innerstad i vattennära läge", som det står i rapporten. Kommunen hoppas att bostäderna ska stå klara redan innan Ostlänken är färdigbyggd 2028. Det kan låta långt fram men det är mycket som behöver göras redan nu för att tidplanen ska hålla. En käpp i hjulet kan alltså den giftiga marken vid den gamla gasverkstomten bli. Här finns både bensen, bly, kadmium och arsenik i sådana mängder att den bedöms vara farlig för människors hälsa.

– Ja, gasverkstomten är ett bekymmer, men inte ensam utan i kombination med Eons hetvattencentral, som ligger i samma område. Ungefär 25 procent av föroreningen finns under panncentralen. Om vi förlorar i mark- och miljödomstolen och inte har rätt att säga upp Eon från tomten innebär det att vi inte kan sanera allt på en gång, säger Fredrik Wallin.

– Tvingas vi sanera i två etapper blir det en merkostnad på kanske 20-30 miljoner kronor, säger han.

Artikelbild

| Del av problemet. 25 procent av föroreningen ligger under hetvattencentralen, som kommunen helst vill flytta.

Men förr eller senare måste den ändå saneras eftersom kommunen långsiktigt är fast besluten att Eons hetvattencentral ska flytta, oavsett utgången i domstol.

Att lämna kvar föroreningen i marken är inget alternativ. Även om Inre hamnen inte skulle byggas är gasverkstomten en av de högst prioriterade saneringsobjekten i länet. Föroreningen måste bort.

– För planeringen av det nya området blir vi naturligtvis också mycket mer flexibla i hur marken utnyttjas om hela området är sanerat och vi inte heller behöver ta hänsyn till en skyddszon för hetvattencentralen, säger Fredrik Wallin, som inte sticker under stolen med att en totalsanering på en gång innebär att man också har lättare att räkna hem intäkterna för den dyrbara satsningen i Inre hamnen. För meningen är ju att satsningen ska betala sig själv genom intäkter när marken säljs till byggbolagen.

– Men det viktigaste är att föroreningen försvinner eftersom den utgör en risk för människor, säger han.

Nu väntar en process som ska mynna ut i en anmälan till länsstyrelsen om sanering. Den ska sedan godkännas innan arbetet får påbörjas. Provresultat ska redovisas, riskbedömningar och riskvärderingar utföras och geotekniska undersökningar om markens stabilitet och grundvattnets påverkan måste finnas.

– Vi räknar med att kunna presentera ett första utkast till länsstyrelsen redan före sommaren och vi hoppas att saneringen ska kunna starta sommaren 2016, säger Fredrik Wallin.

På länsstyrelsen är Elisabeth Omsäter handläggare och hon menar att det är en komplicerad process och att tidsplanen för kommunen verkar mycket tight.

– Innan vi kan bilda oss en uppfattning om hur saneringen ska gå till måste det finnas klara fakta om hur farlig föroreningen är och vad man ska göra åt det. Också hur de giftiga massorna ska tas om hand. Än har vi inte sett några konkreta resultat men vi har en dialog med kommunen, säger hon.

Parallellt jobbar länsstyrelsen med en ansvarsutredning som ska komma fram till vem som har kostnadsansvaret för föroreningen.

Kommunen räknar dock inte med något annat än att man själv måste stå för notan för saneringen eftersom gasverket var en kommunal verksamhet och allt tyder på att det är gasverket som stått för föroreningen. Det kan kosta på 300 miljoner kronor.