– Majoriteten av den plastikkirurgi som görs privat borde betraktas som sjukvård, säger Gunnar Kratz när vi träffar honom på Universitetssjukhuset i Linköping.

Gunnar Kratz är ordförande i Svensk plastikkirurgisk förening och har tillsammans med kollegor inom plastikkirurgi reagerat på den slutsats som utredarna kommit fram i den så kallade skönhetsutredningen som nyligen presenterades. Bakgrunden till den är att skönhetsbranschen växer och att den offentliga sjukvården allt oftare får ta hand om komplikationer som uppstår i samband med plastikoperationer och andra skönhetsingrepp.

De personer som söker vård kallas i skönhetsutredningen för ”vårdsökande konsumenter” och inte patienter, vilket Gunnar Kratz är kritisk till.

Artikelbild

| Kritisk. Skönhetsoperationer är medicinska ingrepp och bör lyda under hälso- och sjukvårdslagen, säger Gunnar Kratz, professor och plastikkirurg inom Region Östergötland.

– Över 90 procent av det man gör inom privat plastikkirurgi är hälso- och sjukvård i och med att man opererar, tar medicinska risker och behandlar med olika medicinska tekniker.

Att personer gör ingreppen frivilligt, spelar ingen roll, enligt Gunnar Kratz. I stället handlar det om vad plastikkirurgen gör, inte varför.

– Det är medicinska insatser som görs. Om man hävdar att en plastikoperation inte är hälso- och sjukvård så slipper jag som kirurg ta medicinskt ansvar. Då har man inget vårdgivaransvar eftersom hälso- och sjukvårdslagen inte gäller.

Gunnar Kratz är specialiserad på könskorrigeringar i sitt jobb som kirurg inom Region Östergötland. Vid sidan om utför han plastikkirurgi på privatägda Plastikakademin i Linköping. Ett av de vanligaste ingreppen han utför är bröstoperationer av olika slag som förminskning, förstoring och lyft.

– Det framställs oftast att det är unga tjejer som gör det här, men oftast är det kvinnor som fött barn, som ammat och fått en volymförlust efteråt.

Enligt skönhetsutredningen är bröstförstoringar ett exempel på behandlingar ska betraktas om en konsumentfråga. Utredaren Eva Nilsson Bågenholm, specialistläkare, säger i Läkartidningen:

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska behandlingar vara till för att medicinskt förebygga, utreda och behandla och det här är i ett helt annat syfte, att förändra utseendet och därför är man konsument.

Men det är ett förenklat synsätt, enligt Gunnar Kratz och påpekar att graviditeten påverkar kvinnors kroppar på flera sätt. Han tycker att det helt osynliggjorts i utredningen.

– Den kan ge uttöjning och bristningsskador i huden och en kvinna som saknar bröst eller har en A-kupa kan ha ett psykiskt lidande. Då kan det finnas medicinska indikationer för att få bröstinlägg, säger han.

Han anser att även bukplastik där överskottshud tas bort efter kraftig viktnedgång som efter en fetmaoperation (som utförs i offentliga vården) ska anses som hälso- och sjukvård. Liksom fillers som många kanske associerar med att släta ut rynkor men som även används för att få bukt med migrän.

I skönhetsutredningen föreslås en ny lag för kroppsbehandlingar som ska förstärka konsumentköplagen. Dessutom föreslås att utförare måste ha tillstånd från kommunen som även kan utföra tillsyn, liksom Inspektionen för vård och omsorg när det handlar om legitimerad personal. Trots skärpningen är det fel väg att gå, enligt Gunnar Kratz.

– Kirurgiska ingrepp bör hanteras av hälso- och sjukvårdslagen eftersom det handlar om medicinska ingrepp och behandlingar. Det viktiga är att ge personerna adekvat vård, inte bara ekonomisk ersättning.