I höstas startade Frederic, i samarbete med studieförbundet vuxenskolan, trubadur- och karaokekvällar på gruppboenden i Norrköping. Var och en som önskar en låt får om den vill en mikrofon och kan sjunga med tillsammans med Frederic. Upplägget brukar vara en timme musik och en timme fika tillsammans med de boende.

– Det ger mig massor och jag går alltid från de här kvällarna med ett stort leende, säger han.

På ett boende berättade personalen att en tyst och försynt kille med Downs syndrom tyckte mycket om Elvis.

– Jag började spela "Love me tender" och killen ställde sig upp, spelade luftgitarr och sjöng med. Personalen trodde knappt sina ögon. Det är häftigt vad musiken kan göra, man blir alldeles varm.

Frederics musikintresse började tidigt.

– Morsan och farsan spelade instrument och det var mycket sång hemma. Frederic gick i kommunala musikskolan där han spelade gitarr, trumpet och althorn, men upptäckte att elbas var det instrument som passade honom bäst. Hemma i pojkrummet i Ringarum mimade han till Gasoline och Sweet. Även om det inte var helt ok att medge det då, så var även Abba en favorit.

I högstadiet på Vammarskolan i Valdemarsvik bildade Frederic och hans kompisar bandet Nowax. Medan de flesta andra i den åldern spelade hårdrock så satsade Nowax på den kanske inte lika coola genren dansband.

– Men vi hade spelningar, och ett bokningsbolag fixade så vi spelade på danser från Valdemarsvik ända ner till Kalmar. Vi hade ju såklart inte körkort så våra föräldrar fick skjutsa oss och när vi kom till arrangörerna undrade de ofta när bandet skulle komma.

Nowax höll ihop i fem år och efter det blev det många år i dansbandet Compact. 2011 lades bandet på is på obestämd tid.

Men Frederic slutade knappast med musik för det. Förutom spelningarna på gruppboenden kör han trubadur- och karokekvällar på krogar och privata tillställningar. Frederic har startat ett företag som heter FEM (Freddas Event Musik) och har man tur kan man få höra honom sjunga Frank Sinatra-låtar någonstans i Valdemarsvik med omnejd.

Till vardags jobbar Frederic sen 29 år med kyl- och värmeanläggningsventilation på Luvata i Söderköping. Jobbet har de senaste åren lett till resor för att serva anläggningar, inte bara i Sverige och Europa, utan också i Moçambique och Sydafrika.

– Det har varit spännande och lite läskigt. Man får perspektiv och uppskattar hur vårt land fungerar och hur tryggt det är att leva här.

Om musiken är Frederics största intresse så är båtar och båtliv det näst största. När han beslöt sig för att sälja sin segelbåt och skaffa sig en motorbåt så lovade han sig själv att det inte skulle bli en träbåt eller ett renoveringsobjekt. Men så dök Pia upp bland båtannonserna – en nästan tio meter lång salongsbåt i mahogny som hade tillhört vänner till Frederics föräldrar. Det var på den båten han lärt sig allt om båtliv i sin ungdom.

– Båten hade legat i Sommen i många år och farsan och jag åkte till Boxholm för att titta på henne. Hon var nergången och i behov av renovering, men när jag klev in kände jag doften av min barndom. Jag sov inte på tre nätter, sen ringde jag och sa att jag ville köpa henne.

I år fyller båten åttio år. Det är mycket jobb, men varje sommar stävar hon genom Valdemarsviksviken och ut i skärgården till kobbar och öar.

– Skärgården här ute är fantastisk och det blir ett lugn i kroppen när man kommer ut.

Frederic bor ensam i sitt lilla hus utanför Ringarum. Dottern Linn har flyttat till Söderköping och i höstas flög också sonen Kim ur boet och landade i Norrköping.

– Det känns lite tomt när båda barnen har flyttat.

Ett tomrum som så småningom kan komma att fyllas av Särbon Birgitta Berglund som bor och jobbar i Järna. Paret fattade tycke för varandra när de dansade till bandet Black Jack på Borgen för sex år sedan. Deras gemensamma passion för dans har lett till att de i sommar kommer att arrangera tre danskvällar på Grännäs camping i Valdemarsvik.

– Det blir både dansbandsscen och disco med dj. Vi har bokat några av Sveriges mest populära dansband. Första kvällen blir det Wisex och på de andra två ska vi ha Per-Håkans och Fernandoz.

När Frederic firar sin femtioårsdag på Fröberga bygdegård i helgen, tillsammans med släkt och vänner, blir det utan livemusik

– Ingen av mina musikkompisar ska behöva jobba då, så det får bli musik från datorn.