En tidens tecken är därför den satsning som Ragnsells nu gör på Norrköpings "soptipp" vid Häradsudden. Vid årsskiftet tog man över anläggningen från Econova och redan nu har nyinvesteringar på 15 miljoner kronor kommit på plats. Innan året är slut kan det bli ytterligare 10 miljoner. Men även längre fram kommer nya satsningar att göras och på några års sikt blir det en helt ny återvinningsanläggning som tar form. Då kanske upp till 30 anställda jobbar där mot 15 idag. Ragnsells själva kallar det för Häradsudden 2.0.

– Här kanske finns både en fosforfabrik, en unik anläggning för matavfall och en anläggning som behandlar och renar förorenade jordar, säger platschefen Erik Gustafsson.

Tills vidare räcker det miljötillstånd som finns för anläggningen, men i förlängningen kommer företaget att begära ett nytt tillstånd för att kunna utveckla de olika idéer, som finns för området.

Artikelbild

| Utsikt från en sophög. Här nedanför finns en lakvattendamm och ännu längre bort en våtmark. Den murförsedda uytan är ett nybyggt bränslelager.

– Bland annat har vi planer på att anlägga vår nya deponi i den bergtäkt som Skanska arrenderar idag. Varefter de tar ut berg ska vi växa med deponin i bergtäkten. Men då krävs ett nytt tillstånd, berättar Erik Gustafsson.

Ragnsells har planer på att ta emot avloppsslam från reningsverken och industrislam. En del av anläggningens outnyttjade yta ska användas för lagring och behandling av slammet. Just nu pågår en avancerad forskning inom Ragnsells där målet är att utvinna 100 procent ren fosfor ur slammet. Och Erik Gustafsson hoppas att en framtida fabrik ska placeras på Häradsudden.

Produktchef Cecilia Ekvall på Ragnsells i Stockholm berättar att man nu är redo att prova metoden i fullskala. Hittills har man gjort försöken i mindre skala men hon menar att metoden är verifierad så att det nu är dags att planera för nästa steg:

– Vi förbränner avloppsslammet och sedan plockas den helt rena fosforn ut ur askan. Parallellt utvinns gips och fällningskemikalier ur slammet. Resten läggs sedan på deponi för där finns metaller som kadmium, berättar Cecilia Ekvall. Hon tror inte att Häradsudden är aktuell för den satsning som nu ska göras med ett fullskaleprojekt även om inga beslut är fattande. Men framöver finns alla chanser eftersom avloppsslam produceras överallt.

Artikelbild

Årligen används inom svenskt jordbruk cirka 10 000 ton fosfor i form av mineralgödsel.

I det avloppsslam som produceras i Sverige varje år finns cirka 6 000 ton fosfor. Den fosformängden kan alltså efter den här metoden utvinnas ur askan, för att sedan återföras till jordbruksmark.

Artikelbild

| Många nyheter. Platschefen på Häradsudden, Erik Gustafsson, hoppas mycket på anläggningen, som kan bli en av Sveriges största.

På området vid Häradsudden har redan fyra höga grönfärgade nya silos byggts upp, en blandarstation för aska.

– Vi tar emot det icke farliga avfallet från Händelöverken. Resten lagrar Eon i egna bergrum. Askan kommer i bulkbilar, som tankar över med hjälp av kompressorer in i silon. Där processas sedan askorna på olika sätt beroende på användning. Bland annat kan en produkt användas för att stabilisera arsenik i förorenade jordar. Detta är en metod som vi har patent på och som innebär att arseniken sedan inte lakas ur och rinner ut i våra vattendrag, berättar Erik Gustafsson.

Artikelbild

| Asksilos. En bulkbil lämnar just av ny aska från Eons värmekraftverk på Händelö.

Förorenade jordar är något som Ragnsells vill specialisera sig på vid Häradsudden.

– Vi har utvecklat en metod att tvätta de förorenade jordarna så att vissa farliga ämnen minskar eller försvinner ur jordarna. För detta tillverkas ett speciellt acidogent lakvatten (det vill säga surt vatten) som man tvättar jorden med. Sedan kan jordarna till exempel användas som sluttäckningsmaterial på deponier, berättar Erik Gustafsson.

Artikelbild

| Fler planer. Om några år vill Ragnsells också starta en däckhantering på områdeet.

Förra året berättade NT att Häradsudden kan bli först i Europa med en unik anläggning där man låter ­fluglarver ta hand om det svenska matavfallet. När de ätit färdigt och blivit stora och feta blir de själva till djurfoder.

– Forskarna menar att man nu är redo att ta nästa steg och bygga en demonstrationsanläggning. Än har det inte hänt något konkret på den fronten. Men när tekniken är färdigutvecklad hoppas vi på en anläggning här, säger Erik Gustafsson.

Artikelbild

| Ger electricitget. Tre gasturbiner omformar deponigasen till el som sedan kan driva delar av maskinerna på anläggningen.

Behovet av djurfoder, som inte bygger på de kontroversiella och ifrågasatta ingredienserna sojaprotein och fiskmjöl, är stort över hela världen. På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, som utvecklat tekniken, tror man att detta kan revolutionera hela återvinningsbranschen, inte bara i Sverige utan över hela världen. Innan produktionen kan komma igång i full skala krävs dock först ett beslut i mark- och miljödomstolen.