Han var en av föreläsarna under den nationella konferensen om flyktingpolitik och asylrätt som Asylgruppen i Norrköping stod värd för i helgen. Temat var konsekvenserna av den nya flyktinglagen och hur kampen för en mänsklig asylpolitik, trots denna, ska kunna fortsätta.
Den nya lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. I korthet kan man säga att regeringen med den vill minska invandringen kraftigt. Flyktingar beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta och det blir mycket svårare för många flyktingar att återförenas med sina familjer. Undantaget är om den asylsökande lyckats få jobb och därmed beviljats permanent uppehållstillstånd.
Stimulerat ekonomin
Under hösten 2015 blev flyktingsituationen direkt kännbar för Sverige. På ett år kom omkring 163 000 asylsökande till landet, vilket var det högsta antalet sen balkankriget 1992.
Peo Hansen pekar på skillnaderna i svensk flyktingpolitik före och efter oktober 2015. Innan talade Sveriges regering om att se det ökade antalet flyktingar som en tillgång, inte minst ur ett demografiskt perspektiv. Flyktingarna var en investering och räddningen för en åldrande befolkning. Men efter oktober ändrades tonläget.
– Flyktingar framställs nu som en kostnadsbörda och ett direkt hot mot välfärdssamhället.
Peo Hansen menar dock att flyktingmottagandet tvärtom har stimulerat den svenska ekonomin.
– Nu måste regeringen göra offentliga utgiftsökningar. Kommunerna får mer pengar och skolor slipper stänga.
Han säger att det krävdes en flyktingkris för att sätta fokus på offentliga investeringar, bostäder, jobb och utbildning.
– Sånt som gynnar i stort sett alla.
Goda exempel
Även Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, talade om det politiska läget. Hon ville lyfta de goda exemplen och pekade på hur bra Sverige varit på att ta emot och integrera de som sökt sin tillflykt till Sverige.
– Det blev ingen systemkollaps. Tvärtom såg vi hur människor och hela samhällen slöt upp och hjälptes åt. Vi är bra på integration.
Nu hoppas hon att lagen rivs upp och att Sverige åter går i bräschen för en human flyktingpolitik.
– Jag vill inte tro att de humanitära landvinningar som gjordes i och med flyktingmottagandet försvann med den nya lagen, säger hon.