Kanske vill kommunikatören och författaren Sverre M. Nyrønning med titeln antyda det som tydligt framgår men aldrig klart formuleras i boken: Northug är två. Bakom sonen finns alltid pappa John, patriarken eller ”Hövdingen” som han internt kallas i klanen. Fadern har varit tränare, manager, servicechef med mera. Han såg till att sonen lämnade landslaget och dess sponsorer för egna, mer lukrativa kontrakt. Fadern ”är” det bolag som äger sonen, alla hans framgångar och speciellt alla hans inkomster.
Fadern (och författaren) återkommer ofta till det som både sägs förena far och son och som gjort varumärket så framgångsrikt: de sega, starka agrara männen rotade i en avlägsen naturskön del av Norge som sedan fyra generationer står enade mot hoten från staden, det moderna och numera även mot det ogina norska skidförbundet samt det författaren kallar ”mediehyenorna”.
Första fadersupproret gör sonen vid 16 års ålder då han helt medvetet går in i väggen. Han sjukskrivs för utmattningssyndrom i sex veckor och slipper träna.
Efter sitt första stora sportsliga misslyckande, OS i Sotji, super sonen den 4 maj 2014 sig redlöst berusad och kraschar våldsamt med sin väldiga lyxbil. När Petter sedan lämnar kamraten kvar i bilen, flyr hem till lägenheten i staden men spåras upp av polishundar – då känns det hela rätt logiskt. Lika logiskt som att när sonen friges kommer pappa och mamma My farande till gömstället i Åre för att trösta: med ägg och Kalles Kaviar. Sonens favoritmat. Med tiden förlåter fadern sonen för hans ”svek” medan han, enligt mamma May ”aldrig sa varken förlåt eller tack/…/ ”men jag vet hur Petter är.”
Mer än så får vi inte veta om hur mamma May uppfattar sonen, och fadern, då biografin verkar vara dikterad efter ”klanens” direktiv. ”Författaren” hyllar familjens krav om att hemlighålla privatlivet och texten saknar helt närvaro. Vi får aldrig möta ”Northug”, enbart ta del av hårt redigerade citat. Det känns som att läsa ett extremt långt pressmeddelande, verfremdungseffekten är total.
Under Skid-VM i Falun har ”Northug” visat att enmanslandslaget, (24/7-sponsrad av norska Coop), är överlägset både det officiella rödblå kollektivet och resten av världen. Enligt författaren kommer troligtvis Petter Northug lägga skidorna på hyllan om några veckor. Förhoppningsvis inleds då den tredje akten i frigörelseprocessen från fadern.