Klockan 12:30 inleddes pressträffen i Stockholm, där infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tog emot Trafikverkets förslag till en ny nationell infrastrukturplan för åren 2018–2029. I förslaget finns Trafikverkets prioriteringar för satsningar på infrastrukturområdet under den perioden.

Det handlar om både underhåll av befintlig infrastruktur och satsningar på nya inslag i infrastrukturen runtom i Sverige.

– Det är en stor händelse, säger Tomas Eneroth om informationen som finns i infrastrukturplanen.

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon gick igenom en rad av de projekt som finns summerade i förslaget till ny infrastrukturplan. Där ingår Ostlänken.

En av frågorna som tidigare diskuterats är hastigheten på höghastighetsbanan. Det har pratats om 250 km/h. Det har pratats om 320 km/h.

Trafikverket har nu valt väg.

Det blir 250 km/h.

– Det är svårt att motivera den stora kostnadskillnad som finns. Det handlar om tio miljarder kronor, säger Lena Erixon och förklarar att en höjd hastighet på sträckan Stockholm–Linköping skulle innebära att restiden blev sex minuter kortare.

Det anser Trafikverket inte är värt tio miljarder kronor.

– Det får så stora konsekvenser i systemet, att vi menar att det här är den bästa lösningen, säger Lena Erixon.

I förslaget menar Trafikverket att Ostlänken och den vidare höghastighetsbanan ska byggas ut successivt. Precis som tidigare sagts ska bygget inledas på sträckan Järna–Linköping. Därefter föreslår man att sträckan Linköping–Tranås/Aneby börjar byggas – och därefter bör man gå vidare mot Göteborg/Borås.

Det första steget i projektet med Ostlänken tas redan i år, då arbetet med Kardonbanan i Norrköping inleds.

Att hastigheten på Ostlänken sänks från 320 km/h till 250 km/h betyder en del för kostnaden för den delen av satsningen på höghastighetsbanor.

– Det blir omkring tio miljarder kronor mindre, säger Lena Erixon om Ostlänken.

I Östergötland kommer också projektet med järnvägen mellan Hallsberg och Mjölby färdigställas. Dessutom ska E22:ans förbifart i Söderköping att genomföras.

Tomas Eneroth menar att infrastrukturfrågorna är viktiga för Sveriges utveckling och att Regeringen tar de frågorna på allvar.

– Ska Sverige kunna fungera som stark exportnation måste vi ha fungerande transporter, säger han.

– I det tar vi ett väldigt viktigt steg i det vi kallar samhällsbygget.

Förslaget är Trafikverkets idé för hur man bör satsa. Regeringen kommer under våren att fastställa en plan för perioden, baserat på det förslag som lämnats, meddelar Tomas Eneroth och förklarar att Regeringen lägger 100 miljarder kronor mer på infrastruktursatsningar under den här perioden än vad man gjorde under den förra planperioden.

Totalt sett omfattar förslaget 622,5 miljarder under den aktuella perioden. Av dessa ska 333,5 miljarder kronor gå till utveckling av infrastrukturen, dessa pengar ska alltså inte gå till underhållsarbete.