Kvart över tio på förmiddagen ligger Matteusskolans skolgård öde. I korridorerna är det stilla. Från klassrummen kommer mummel. Skolan har två rektorer, Andreas Byhlin och Madeleine Karlsson. Dem har jag sökt i flera dagar. Ringt, lämnat meddelanden och messat utan att få svar. Därför kliver jag in på rektorsexpeditionen oanmäld. Byhlin är inte på plats. Madeleine Karlsson är upptagen av en anställningsintervju.
På kommunens hemsida har Matteusskolan fyra platsannonser ute. Jag tolkar dem som att de söker sex lärare. Men så är det inte. De söker ännu fler.
– När vi söker lärare så har vi inte specificerat antalet. Det rör sig om fem sex tjänster, säger Madeleine Karlsson när hon tar emot mig efter sin senaste anställningsintervju.
Dessutom söker skolan speciallärare/specialpedagog, en lärare i svenska och SO samt varsin lärare eller pedagog för särskolan respektive träningsskolan som också finns på Matteusskolan som är en skola med omkring 350 elever från förskoleklass till sexan.
– Men läget är inte så katastrofalt som det kan se ut. Många av våra rekryteringar har att göra med att vi håller på att införa ett tvålärarsystem, förklarar Madeleine Karlsson och berättar att det, som det ser ut idag, är ett ganska avlägset mål.
– Vi klarar inte det men vi har i alla fall två lärare till alla våra klasser i årskurs 1. Varje klass på Matteusskolan har mellan 20 och 25 elever.
Sedan i våras har hon arbetat i genomsnitt cirka två tre timmar varje dag med rekrytering. Eftersom det inte finns tillräckligt med lärare får hon lösa det på andra sätt.
– Vi försöker lösa det med att avlasta lärare. Vi har anställt flera elevassistenter för att befria lärare från uppgifter som inte rör den direkta undervisningen. Vi har anställt ytterligare en kurator som stöttar lärarna när det gäller de sociala delarna kring eleverna.
Alla lärare på Matteusskolan är inte behöriga.
– Vi har två lärare som har gått lärarutbildningen men inte gjort den färdig. I det här läget kommer det att finns obehöriga lärare på skolor, säger Madeleine Karlsson som konstaterar att det är lärarnas marknad.
– Inom kommunen får vi inte konkurrera med lönen. Vi får locka med annat istället.
Matteusskolan lockar med sin kulturella mångfald. Eleverna kommer till övervägande delar från stadsdelarna Marielund och Nordantill. Många elever har rötterna i andra länder.
– Det finns de som tycker det är intressant, men det finns också de som tycker att det är för tufft och söker sig till andra skolor. Vi tror att tvålärarsystemet kan vara efterfrågat av lärare och att det ger barnen större trygghet och möjlighet att nå sina mål.
Madeleine Karlsson har jobbat ett år som rektor på Matteusskolan men har sju år som rektor på Svärtingehus bakom sig. 2014 blev hon utsedd till årets rektor av Lärarnas Riksförbund. Fast nu sitter hon i en annan sits, i likhet med sina kollegor i Norrköping.
– Min uppfattning är att personalomsättningen bland lärare i Norrköpings kommun ökar, men jag kan inte säga varför, säger hon.
Gustav Adolfskolan är som en tvillingskola till Matteusskolan, fast mindre. Här finns just nu 210 elever och Carina Clappe Boman är ensam som rektor.
– Det är ett exceptionellt år, säger hon och vill inte tänka på hur mycket tid hon lägger på att rekrytera lärare, förskollärare och fritidspedagoger.
Det är ett pussel som ännu inte är färdiglagt och snart ska flera platsannonser läggas ut. Alle elever undervisas av behörig personal men vi har fått förstärka med obehöriga.
Carina Clappe Boman är utbildad fritidspedagog och specialpedagog kompletterat med utbildningsledarskap. Hon har arbetat både i Norrköpings och i Linköpings kommuner. I tre år har hon varit rektor på Gustav Adolfsskolan. När jag möter henne är hon medveten om att effekterna av att föra en öppen och offentlig diskussion om lärarbrist och rekryteringsläge kan skapa oro på och omkring skolan.
I år har sommaren inneburit en hel del arbete för Carina Clappe Boman. Några ur hennes personal sa upp sig sent på vårterminen eller efter skolavslutningen. Under sommaren har hon också fått ta emot sjukskrivningar.
– Jag kan inte se något mönster i vare sig uppsägningar eller sjukskrivningar. De har alla olika orsaker.
Ett problem som hon drabbas av är att lärare tackar ja till flera jobb som de har sökt och erbjudits.
– Så ringer de i elfte timmen och säger nej. Då får man börja om med rekryteringen på nytt, säger hon.
Det händer att nyanställda lärare bara vill arbeta deltid, vilket gör att det blir fler lärare i varje klass.
– Vi har en klass där det är tre olika lärare och en fritidspedagog. Det är ingen optimal lösning. Jag har tvingats att omfördela personal för att säkerställa att elever undervisas av behöriga lärare.
Läget är ändå inte alldeles nattsvart.
– Det finns en nationell lågstadiesatsning som innebär ökad lärartäthet för de yngsta eleverna. Det är bra och vi lever i stort sett upp till det, men det finns för få lärare idag.
Lärarbristen har varit förutsebar. Man har vetat om hur många barn som föds varje år. Man kan se hur många som söker sig till lärarutbildningarna och man vet hur stora pensionsavgångarna är.
– De flesta barn som går på skolan bor på öster eller i centrala Norrköping. Det som har tillkommit är nyanlända barn på grund av flyktingsituationen i världen. Strax innan lades Långtorpsskolan och lilla De Geer ner och friskolan Jasminskolan tvingades stänga. Det har påverkat oss. Alla skolor fick under kort tid flera elever.
Gustav Adolfsskolan kan inte helt och fullt ha två parallella klasser. Skolan, byggd 1897, uppfördes för en annan tid och ett annat liv. Slöjd har man på Oxelbergsskolan, idrott i Sporthallen.
Det stora problemet är att vi inte kan växa i dessa lokaler, det finns för få grupprum, säger Carina Clappe Boman.
– Jag får pussla lite. En pensionerad lärare har jobbat vidare med andra arbetsuppgifter. Nu ska jag ut med annonser för en lärartjänst, en förskollärare och en fritidspedagog. Jag kommer inte att kunna lösa allt den här terminen, men det är naturligtvis min förhoppning.