- Vi har matte som ett prioriterat mål och har mattedagar en gång per termin sedan tre år ungefär, berättar skolans rektor Helena Selsfors när vi går runt och tittar på vad eleverna i årskurserna sex till nio arbetar med.

Den här gången är mattedagen konstnärlig. I ett klassrum gör eleverna pepparkakshus, i ett annat arbetar de med rymdgeometri. I den nya skolbyggnaden skapar en grupp elever rosettfönster i papp medan en annan arbetar med mandala, en buddhistisk konstform. Till skillnad från de buddhistiska munkarna, som skapade sina mönster i sand, ritar Waldorfeleverna sina mönster på papper.

Roligt och varierande
Maja Thomé Wastesson har skapat ett pepparkakshus i form av en framtidsskola tillsammans med klasskompisarna Freja Bohman och Stina Andersson.

Artikelbild

| Mattedagen var inte så jobbig den här gången, tycker klasskompisarna Maja Thomé Wastesson, Freja Bohman och Stina Andersson som skapat en skola av pepparkaksdeg som är en dröm för elever men en mardröm för lärare eftersom den är gjord av godis.

- Det är en drömskola för elever men en mardrömsskola för lärarna, säger hon.

Varför då?

- Den är ju gjord av godis!

Flickorna tycker inte att mattedagen varit särskilt ansträngande, trots att de först varit tvungna att skissa upp sitt pepparkakshus och räkna ut hur det ska bli.

Artikelbild

| Matteläraren Christian Bergman löser mattetal med hjälp av abakus tillsammans med Eva-Lena Malz och Isabelle Ambec.

Cornelia Uhrberg i sjuan sitter koncentrerat och arbetar med sitt rosettfönstermönster. Försiktigt viker hon upp de tunna pappersarken som hon klippt i olika mönster. Utgångspunkten är den 16-delade cirkeln.

- Det gäller att vara noggrann, annars går det åt skogen, förklarar läraren Birgitta Friedner.

Artikelbild

| I Sylvia Mattissons sal arbetar eleverna med mandala, en buddhistisk konstart som byggetr på geometriska figurer.

Hon stryker pappersarken som Cornelia vikt upp så att de ska ligga slätt på varandra. När alla fyra arken ligger där de ska fäster de pappren med en ram innan det färdiga resultatet hängs upp i ett fönster.

- Matematik är ju en av de sju sköna konsterna. Det här är ett sätt att visa det. Förra gången arbetade vi mer med det praktiska, säger Helena Selsfors som är bekymrad över att matematiken står så lågt
i kurs hos många.

Artikelbild

| Cornelia Uhrberg i sjuan får hjälp av läraren Birgitta Friedner att placera de olika lagren så att de passar. Förebilden är rosettfönster.

- Det är nog det enda ämne som man kan raljera över att man inte kan. Tänk om folk på samma sätt skulle säga att nej, det där med läsning, det är inte min grej.

Vill öka intresset
För att ändra den trenden har Waldorfskolan i Söderköping infört abakus. Det är ett gammalt räkneverktyg i form av en kulram som man använder redan från första klass.

- Vi började introducera den så smått redan förra året men det är först i höst som vi har abakus på schemat, berättar Helena Selsfors.

Matteläraren Christian Bergman har lockat fyra elever från fyr-femman från julpysslet som de yngre eleverna ägnat sig åt medan högstadiet har mattedag. De demonstrerar hur lätt det är att räkna även svåra tal med abakusen.

- När vi testade på mattedagen var det skittråkigt. Nu är det jättekul, tycker femteklassaren Martin Frankenberg.

- Det här är ett fantastiskt verktyg som börjar användas mer och mer runt om i Sverige, berättar Christian Bergman. Även elever som har olika svårigheter kan lära sig räkna med hjälp av akabus.

Kulramen har tio stavar med sju kulor på varje. Varje stav representerar ental, tiotal, hundratal och så vidare. Kulorna är
i sin tur avdelade så att fem kulor sitt för sig och två för sig.

Abakus är bra på flera sätt
- Genom att använda akabus tränar man både muskelminne, bildminne och arbetsminne, förklarar Christian Bergman. Till slut behöver man ingen akabus för att klara av att räkna svåra tal.

Nu har alla elever på skolan akabus på schemat, förutom de vanliga mattelektionerna.

- När ni går ut nian kommer ni vara superduktiga på att räkna, berömmer Helena Selsfors.