NT berättade om paret för ett halvår sedan, i augusti 2017, eftersom de inte anses uppfylla kriterierna för färdtjänst med motiveringen att de ”inte har väsentliga svårigheter att förflytta sig eller använda kollektivtrafiken”.

Med gånghjälpmedel kan de gå några hundra meter. Till Valdemarsviks busstation handlar det dock om avstånd på en kilometer, till stor del bestående av mycket backig terräng.

Hur är läget idag?
Artikelbild

| Valdemarsviks busstation. Men hit har makarna Andersson en kilometer backig terräng.

– Det är oförändrat, vi har gjort ett nytt försök att ansöka om färdtjänst, men nej det blev avslag den här gången också, säger Marianne Andersson.

Båda makarna har drabbats av en rad sjukdomar. Marianne Andersson, 81 år, har haft stroke och har svaghet på vänster sida av kroppen, samt problem med yrsel och ostadig gång samt har också haft cancer och Mortons Neurom som orsakar smärta i fötterna och har nu opererat en fot.

Även Bertil Andersson, 86, har haft stroke med nedsatt motorik i vänster arm och hand som följd, samt förmaksflimmer, bensår och även han yrsel och balansproblem.

Men det räcker inte för att uppfylla Valdemarsviks kommuns regler för färdtjänst.

De vill inte heller tvingas flytta eftersom de klarar sig bra hemma med hemtjänst i villan de bott i sedan 60 år.

– Det är många som undrar varför vi ska behöva ha det så här och inte kan få färdtjänst, säger Marianne Andersson. Skulle vi kunna få det kunde vi ju komma någonstans, nu kommer vi ingenstans, men tack och lov för barnen som hjälper oss så mycket de kan.

När NT skrev i augusti blev det många och kraftiga reaktioner på Facebook med stora sympatier för det drabbade paret.

I en efterföljande artikel konstaterade kommunalrådet Erland Olauson (S) att det finns ett glapp i servicen för äldre som bor i kuperat område.På kommunstyrelsen den 13 augusti beslutades att låta förvaltningen utreda hur man ska hantera den här typen av ärenden.

Ett förslag är kompletteringstrafik för äldre i backiga områden, men i dagsläget ser den ut att vara väldigt långt borta.

– Det enda vi gjort är att vi har tagit fram olika förslag, men det finns inget ärende på det än och inget beslut som kommunen kan ta, säger trafiksamordnare Kristina Hörnqvist. Det är Östgötatrafiken ansvar och det finns inte i deras planprogram för närmaste åren framåt, så det kan dröja flera år.