Nyheten som var en nyhet

Debatt Rent juridiskt är könsstympning straffbart i Sverige om det fanns någon anknytning till Sverige när ingreppet genomfördes. Hur det är med de 60 flickor som upptäckts i Norrköping skrev Norrköpings Tidningar ingenting om i den nu ifrågasatta artikeln.

”Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.”

Med det påståendet avfärdar public service-programmet Medierna i P1 en av årets viktigaste artikelserier i svenska medier. Norrköpings Tidningars uppföljande nyhet av Annica Hessers serie ”De stympade barnen” förkastas slagfärdigt och blir ”nyheten som inte var en nyhet”.

Om flickorna aldrig varit i Sverige innan de fått sina liv förstörda genom könsstympning är frågan inte värd att skriva om, är alltså Mediernas slutsats.

”…ja då försvann nyhetsvärdet.”

Man häpnar.

 

Rent juridiskt är könsstympning straffbart i Sverige om det fanns någon anknytning till Sverige när ingreppet genomfördes. Hur det är med de 60 flickor som upptäckts i Norrköping skrev Norrköpings Tidningar ingenting om i den nu ifrågasatta artikeln. Vi skrev inte om var och när könsstympningen genomförts.

Här börjar andra medier lägga till uppgifter som de får ta ansvar för.

I Norrköpings Tidningar var nyheten att 60 könsstympade flickor upptäckts i Norrköping. Flickor som nu kan få hjälp tack vare ett uppdrag som regeringen gett länsstyrelsen i Östergötland för att hitta metoder att förebygga könsstympning samt upptäcka drabbade och hitta vägar att hjälpa. Det är vad pilotprojektet i Norrköping handlar om.

Vi på NT är övertygade om att fler flickor och kvinnor kommer att få hjälp genom den kunskap som sprids genom Annica Hessers artiklar i detta känsliga ämne och som väldigt få medier belyser.

 

Programmet Medierna har rätt i en fråga. 30 av flickorna gick inte i en klass i ordets traditionella bemärkelse. De hade samlats i en grupp för att undervisas i bland annat mänskliga rättigheter och barnkonventionen, då frågan om könsstympning togs upp. Tack vare det sättet att arbeta upptäcktes nu 30 stympade barn vid ett tillfälle och som nu kan få hjälp och stöd.

Att de och ytterligare 30 könsstympade flickor identifierats - det var det NT:s artikel på midsommarafton handlade om.

Ordet klass kom för övrigt från kommunens talesperson i dessa frågor, Petra Blom Andersson, samordnare på centrala elevhälsan i Norrköping. I två bandade intervjuer använder hon, utan förbehåll, flera gånger ordet klass.

Petra Blom Andersson tycker senare att ordet grupp är en bättre benämning vilket tidningen klargjort i två artiklar under förra veckan, så snart vi fått klarhet i hur det låg till.

Medierna, som finansierar sin journalistik med indirekta skattepengar, agerar raljerande och oetiskt i programmet. Programmet lever inte upp till kravet på opartiskhet utan ägnar sig åt att vara mediedomstol istället.

Att inte sätta sig in i en större granskning utan bara bygga ett program som ifrågasätter ett ord i en av totalt 40 publicerade artiklar visar på stor omdömeslöshet.

Flera av frågorna som ställs får inte bemötas i rätt sammanhang. Och reporterns svar klipps av mitt i meningar.

Att hänga ut en enskild reporter måste vara långt från programmets ursprungliga uppdrag.

 

I Mediernas inslag ges frilansskribenten Richard Orange stor plats. Han skulle skriva om nyheten för The Guardian och är upprörd över att han inte hittar någon klass med flickor som blivit omskurna i Sverige.

”Faktum är att han inte hittar någon nyhetsstory överhuvudtaget” konstaterar Mediernas reporter Karin Hållsten.

Dagen innan Medierna sänds första gången publicerar dock The Guardian en lång artikel som tar upp det faktum att 30 könsstympade flickor nyligen upptäckts i Norrköping. Författare är Richard Orange och Alexandra Topping.

Richard Oranges åsikter är några av dem NT aldrig får en möjlighet att bemöta i Mediernas inslag. Inte heller Sara Jonsdotters, professor i medicinsk antropologi. Hon konstaterar att ” Det är och förblir så att det fanns ingenting i den här så kallade nyheten som stämde.” och lite senare i inslaget ”Frågan är om vi måste ljuga till oss en uppmärksamhet.”

Oemotsagd får hon helt grundlöst förkasta hela nyheten.

Ett program som ska granska medierna klarar inte själva att leva upp till de mest grundläggande kraven på god journalistik.

Det är bedrövligt.

 

NT:s granskning av könsstympning gjordes med syfte att få upp folks ögon på ett stort problem i dagens Sverige. Det är en av de mest omfattande granskningarna som gjorts av frågan i något svenskt media.

NT har fått omfattande positiva reaktioner på serien, från drabbade, från personer som arbetar med barn, från allmänheten.

Sedan serien började publiceras och kommunen utbildat berörd personal har ett 60-tal barn upptäckts eller själva sökt hjälp.

NT:s granskning har gjort skillnad. Det är vi stolta över.

Vi delar inte Medierna slutsats. Det finns ett nyhetsvärde att skriva om flickor och kvinnor i Sverige som lever med sviterna av könsstympning – oavsett var den skett.

 
 
11

Läsarkommentarer:

Nyheten som var en nyhet

Kommentering stängd

  • MEST LÄST PÅ NT.SE